Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
552 ANATOLE LEROY-BEAULIEU.
profeterat. Machiavelli tyckes i slutet af sin I! Principe
förutsäga Garibaldi och beskrifva Viktor Emanuels intåg i
städer, som för honom öppna sig i Italiens namn. Vi äro
Europas äldsta nationalitet. Det fans ett Italien då det
knappast fans ett Frankrike. Det existerade i sina tänkares
hufvuden och i sina poeters hjärtan, innan fransmännen med
någon bestämdhet uppfattat det franska fäderneslandet. Och
traditionen härom har aldrig gått förlorad. Fördunklad
under det sjuttonde seklet, framträdde det åter i det ader-
tonde. I Florens, i Neapel, i Milano arbetade våra filosofer
och ekonomister, med försmående af kammarspekulationer,
på att återställa ett Italien genom att återställa det italienska
folket. Redan drömde man om en italiensk konfederation
omkring huset Savojen; redan hade Giannone angripit den
påfliga monarkien. Långt före 1789 talade Verri i sitt Café
öfver den nationela enheten, och Alfieri lifvade i manliga
romerska verser den italienska patriotismen. Om vårt folk
med entusiasm mottog den franska revolutionen, så var det
därför att det af henne väntade fäderneslandets befrielse.
Vi begärde af henne ingenting annat än att hon på oss
skulle tillämpa sina egna principer. Då vi funno oss bedragna
härpå, så uppstod den antifranska reaktionen: Alfieris Miso-
gallo och Foscolos Jacopo Ortis.
Våra revolutioner äro, äfven då de tyckas vara ett svar
på de franska, dock från dem mycket skiljaktiga. Både
andan och ändamålen äro helt andra. I stället för att bryta
med det förflutna, söka vi att fasthålla oss därvid, äfven där
det tyckes fattas oss. Då vi icke hade någon nationel mo-
narki, så skapade vi en sådan. Blifva vi tvungna att afslita
historiens tråd, så bemöda vi oss att återknyta den. Vi
hafva för stora förfäder för att godvilligt kunna glömma
dem. Vi äro fortfarande mer latinare än kelter. Vi misstro
teorierna, men begagna dem utan att låta oss af dem dåras.
Vi kunna ej begagna främmande mönster: vi äro helt och
hållet hemma i antiken och medeltiden. Republik, demokrati,
borgerskapets och plebejernas styrelse, popolo gvrosso och
popolo mönuto, allt detta hafva vi försökt århundraden förr
än Frankrike. De försök Frankrike sedan hundra år håller
på med, öfvergående från ett styrelsesätt till ett annat, hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
