Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578 ANATOLE LEROY-BEAULIEU.
sträckt sig längre; dess vågor gå till världens ända. För
att icke däraf anslås, fordras det åtminstone en annan mänsk-
lighet, andra raser, hjärnor annorlunda beskaffade än våra.
Öfverförde man 1789 års principer till andra världar än jor-
den, till planeter med invånare, hvilkas mentala struktur
öfverensstämde med människornas, så skulle de äfven där
åstadkomma revolutioner. I denna mening är den franska
revolutionen den egentliga revolutionen; hon innehåller i sig
alla de andra; man kan icke föreställa sig någon, hvars frö
icke där skulle finnas. I denna mening är hon också öfver-
lägsen renässansen och reformationen; hon går längre, hon
strålar vidsträcktare. Under det att renässansen och reforma-
tionen, till följd af sin utgångspunkt, hade makt endast med
folken af klassisk civilisation och kristen religion, kan revo-
lutionen, appellerande endast till förnuftet, nå alla tänkande
människor. ”
Och då de äro universela dessa principer, så tyckas de
äfven vara odödliga. Men är det icke en löjlighet att med-
gifva dem den odödlighet, hvaraf de berömma sig? Det
gör det samma; goda eller onda, ser jag icke huru de skulle
kunna dödas. Jag kan ej tänka mig dem utstrukna ur hi-
storien. Jag föreställer mig att det, för att leda människorna,
blifver nödigt att taga dem till skylt, om icke till program.
Huru illa en filosof än kan tänka om dem, skola de för-
blifva inskrifna på de skiftande titelbladen till våra politi-
ska konstitutioner. Må vetenskapen bestrida deras värde,
må filosofien uppvisa deras stora luckor och motsägelser,
revolutionen är såsom religionen: de vetenskapliga demon-
strationerna kunna ej skada henne. De lärde, som ställa
mot henne naturlagarna, förlora sin tid, ty om revolutionens
principer icke alltid synas öfverensstämma med naturens
lagar, äro de dock i full öfverensstämmelse med de natur-
liga mänskliga instinkterna, och det är just detta, som utgör
deras styrka. De grunda sig både på det bästa och det
sämsta i människan; de hafva sitt ädelmod och sina begärelser
för sig själfva. Sägen icke till folket, att de stå i strid med
naturlagarna, ty folket skall icke tro eder: dessa lagar, som
I ställen mot dem, äro sammansatta, oklara, i studierummets
halfdager af de lärde uppfattade lagar, ej lätta att fatta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
