Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610 MATILDE SERAO.
Garibaldisterna kunde icke tro, att det icke fans någon-
ting. De voro ett fyrtiotal, magra och utsvultna, de hade
funnit hela trakten fullkomligt utplundrad. Öfverallt hade
bourbonerna ätit allt, druckit allt, — där återstod ingen-
ting, — hur skulle de då kunna slåss? En präktig officer
underhandlade med presten och donna Cariclea. Det var
fåfängt; det fans ingenting, ingenting. Men då hördes plöts-
ligt ett sorl från gården. Garibaldisterna hade upptäckt
köket och de nygräddade gnocchi.
>»Ah, eländiga bourboner! De hade mat, och det nekade
de till! Usla bourboner, måtte djäfvulen ta dem.»
Men mellan dessa uppretade och vredgade röster klang
en späd stämma:
»Lefve Garibaldi!»
Donna Caricleas lilla flicka, som trängt sig in midt
ibland Garibaldis soldater, svängde sin hatt i luften, prydd
med den trikolorfärgade pomponen. Och hela tiden, medan
soldaterna lyfte upp henne och kysste henne, skrek hon
högt af glädje. Modern grät.
& Öd
Kanonaden började klockan tre på middagen. VWVen-
taroli ligger på en kulle, och ekot af kanonsalvorna rundt
omkring återskallade kraftigt mot byn. Donna Cariclea hade
stigit upp i ett litet torn, hvarifrån man hade utsigt öfver
hela dalen, — men ingenting kunde upptäckas. Hvar stod
striden? Med hvilken utgång? Det var omöjligt att veta
någonting. De fyrtio garibaldisterna hade begifvit sig af
glada och mätta, med sina trasiga skor och sina gamla
dåliga bössor, och alla hus i Ventaroli voro stängda, alla
dörrar tillbommade. När kanonaden började, gömde Pas-
qualina Cresce, som var rädd för dånet, hufvudet under
kuddarna; den gamle Nicolo Bonelli, som själf en gång stått
med i ledet, lyssnade för att höra hvarifrån ljudet kom,
och donna Caricleas svägerska, Rosina, en stolt kvinna,
gick in i den stora salen i slottet och tände ytterligare
två ljus framför madonnan, — för sin egen räkning, — på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
