Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 RUDOLF KJELLÉN.
fiva egenskapen att vara född inom konungens hus konsti-
tuerar det statsrättsliga begreppet prins.
Inskränkningar i prinsars frihet vid val af gemål är ingen
modern uppfinning i svenskt statsskick. Redan i 1582 års
Stadga om konungslig och furstlig rättighet förekommer ett
förbud mot furstar »af denne konungslige stam och linie» att
äkta ofrälse kvinna; och 1590 års arfförening tillägger före-
skriften, att prins skall taga en gemål af den oförändrade
Augsburgiska bekännelsen, en bestämmelse, som kvarstod
till 1809. I dessa lagbud har man ej svårt att igenkänna
aristokratiska och reformatoriska intressen. Äfvenledes har
man länge haft blicken öppen för den politiska betydelsen
af prinsars giftermål, och har man därför $tällt dem i be-
roende af statsmakternas godkännande; så fordrades 1604
ständernas vetskap, 1650 kommunicering med konung och
råd, 1751 bifall af konung och ständer (i brädskande fall af
konungen i rådet) och 1772 konungens samtycke.! Hvad
som däremot i 1809 års statsskick är en nyhet, är det abso-
luta förbudet för prins att äkta enskild mans dotter; här
hjälper icke konungens godkännande. Nu är att märka, att
detta förbud i konstitutionsutskottets vid 1809 års riksdag
första förslag till SO.? ej hade samma utsträckning, som i
den antagna lagen; ty där talas blott (8 5) om risken, då
prins af konungahuset tager gemål af svensk ätt. Med an-
ledning häraf uppkom diskussion på Riddarhuset d. 30 okt.
1809, då lagen föredrogs.? Medan ett parti, med C. L. Cock
i spetsen, önskade, att förbudet mot arfprinsars gifte med
svenska adliga döttrar borde utgå, ansåg grefve Ruuth och
majoriteten, att förbudet borde utsträckas till främmande ade-
lig ätt, och föreslog han därför den ändring i 8 5, »att prins
ej finge gifta sig, utan med en person af Furstelig ätt>’
! Se handlingarna i Stiernmans och Madées samlingsverk samt kommen-
tarier i Svedelius, Om arfsrätten till Sveriges krona (i tidskr. Frey 1842), O.
Berger, Om arfsrätten till Sveriges och Norges riken (1877), samt Key-Aberg,
Om konunga- och tronföljareval (1888).
2 Constitutions-Utskottets Memorialer och öfriga Expeditioner vid riks-
dagen i Stockholm 1809—1810 (Stockholm 1874), s. 321. Förslaget är da-
teradt d. 17 okt. 1809, mem. n:r 13.
" Ridderskapets och Adelns protokoll vid 1809 års riksdag, tredje bandet,
II, 4667 ff.
t Samma anmärkning gjorde sig några dagar därefter gällande i Borgare-
ståndet, där brukspatron Eberstein ansåg, att prins ej borde få gifta sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
