Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINS ELLER ENSKILD MAN? 55
Grefve Mörner, medlem af Konst.-utskottet, förklarade då ut-
skottets mening: det hade »dragit sig till minnes, huru hi-
storien bevittnat skadligheten af furstars äktenskapsförbindelser
med undersåte och har gå den grunden infört förbud emot
giftermål med någon svensk enskild mans dotter. Skulle
det så behaga Ridd. och Adeln, att detta förbud utvidgades
äfven till utländska personer, så tror jag, att förändringen
lätt både kan medgifvas och göras»! Konst.-utskottet upp-
tog ock anmärkningen och ändrade 8 5 till dess nuvarande
lydelse i sitt memorial af d. 10 nov., som genom ståndens
samtycke och K. Maj:ts sanktion d. 18 dec. blef Sveriges
Successionsordning.
I grefve Mörners ord finna vi sålunda förklaringen till
ifrågavarande lagbestämmelse. Den egenskap hos en prins,
som hindrar honom att äkta enskild kvinna, är hans egen-
skap af eventuell tronföljare. Det är skadligt för riket, att
konung är medelst gifte förbunden med undersåte; därför
är gifte med svensk enskild kvinna förbjudet för prins, ty
han kan en dag vara konung. Det är denna grundtanke,
som lagstiftarne sedan utsträckt till förbindelser äfven med
utländska monarkers undersåtar, hvilka förbindelser likaledes
— ehuru först i andra rummet — förefallit skadliga för riket.
Och någon annan grund till ifrågavarande förbud finnes icke
angifven.
Jag väntar mig här den invändningen, att min bevisning
ej kan vara riktig, ty grundlagen förbjuder ju icke konungen
själf att ingå äktenskap med undersåte. Detta är sannt; men
häraf följer ingalunda, att grundlagsstiftarne — i strid mot
sin ofvan citerade uppfattning — skulle ansett en mesallians
af konungen oskadlig eller likgiltig ur synpunkten af rikets
väl. Saken är den, att lagstiftarne betraktat konungs gifte
med undersåte såsom ett ondt, men ett förbud däremot så-
som ett ännu större ondt; ty det skulle hafva varit att lägga
annat utländskt fruntimmer än regerande furstes dotter, >på det någon verklig
fördel äfven i anseende till rikets politiske relationer må genom en sådan
förbindelse kunna vinnas.> Borg.-St:ts prot., tredje b., I, 787 ff. Här var så-
lunda tanken riktad mindre på faran af en mesallians än på fördelen af ett
gifte med jämnbördigt hus. Präste- och Bondestånden antogo utskottets för-
slag oförändradt.
I Ridd. och Ad. prot., tredje b., II, 4672.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
