Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALBERT THEODOR LYSANDER. 331
Huruvida han därvid afsåg någon fortsättning af sitt arbete
på 50-talet eller huruvida några manuskript af föreläsningarna
lämnats efter honom, veta vi icke, men hålla det icke tro-
ligt. Vi hörde honom aldrig i de senare åren tala om andra
författareplaner än till monografier, och den darrhändhet,
som till slut rent af kväfde hans lust att författa, började
redan inställa sig på 1870-talet. Det är sannolikt, att dessa,
enligt åhörares intyg, högst intressanta föreläsningar till större
delen extemporerats, något, som icke förorsakade Lysander
med hans säkra minne och hans mångåriga, ständiga syssel-
sättning med ämnet någon svårighet. Den språkliga sidan
af filologien var för Lysander personligen icke centrum eller
hufvudsak, men sitt intresse för språkvetenskap i vidsträck-
tare mening röjde han genom att under en del af sin pro-
fessorstid i någon mån indraga den tidens komparativa ety-
mologi och formlära inom sin undervisningskrets, och han
var den ifrigaste befordraren af alla förslag till ämnets repre-
sentation inom fakulteten. Till det klassiskt-filologiska semi-
narium, som med läsåret 1865—1866 efter tyskt mönster
upprättades i Lund, tog visserligen Linder initiativet, men
Lysander stod troget vid dennes sida både under de svå-
righeter, förslaget hade för att vinna myndigheternas erkän-
nande, och under de få år Linder stannade kvar vid uni-
versitetet för att gifva verklighet åt sin idé. Att professorn i
latinet efter några år upphörde att personligen leda seminarii-
öfningarna, var visserligen ingen fördel för institutionen, som
därigenom kom att stå utanför högste examinatorns hägn
och tillsyn, men i mån af studentantalets stigande och exa-
minas höjande eller ökande allt från medlet af 1870-talet,
måste man i detta steg se ett rent nödtvång; han hyste och
visade alltjämt lifligt intresse för seminariet.
Lysanders läroämne, latin, undergick under hans långa
professorstid de största förändringar i sin ställning, dels i
följd af de akademiska studiernas egen utveckling, dels ge-
nom 1870-talets examenslagstiftning. Ända till slutet af 1850-
talet studerades vid Lunds universitet endast gamla språk,
det vill säga latinsk, grekisk och österländsk filologi; om
latinets dominerande ställning i denna trio, äfvensom om
beskaffenheten af det företräde, Upsala ägde i sin isländske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
