Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 C.
professor, får man den bästa föreställning i Svedelii minnen.
Grekiskans svagare ställning bestod icke ytterst däri, att
kandidaterna saknade syntaktisk insikt och stilistisk förmåga,
utan i den brist på färdighet att läsa författarne, som på
latinskt område just väsentligen förvärfvats genom den långa
studietiden och de grundliga analytiska och reproducerande
(stilistiska) öfningarna allt ifrån skolans lägre stadier till uni-
versitetsexaminas högsta. Huru långt denna saknad af en
metodisk och grundlig skolunderbyggnad sträcker sina verk-
ningar, då det gäller ett dödt språk, visar t. ex. Holbergs
beklagande, att han, oaktadt alla ansträngningar, dock icke
förmått förvärfva sig den färdighet att läsa grekiska, som
han, i fråga om latinet, tyckte sig ha ägt från gossåren.
Och Holberg hade dock, när han skref detta, gjort anspråk
på att bli professor i grekiska, liksom han var professor i
latin. Men är den metodiska grundläggningen af sådan vikt
för de klassiska språkens studium, ifall de skola bära frukt
för lärd humanistisk bildning och icke blott för den fack-
lärdes utbildning, är det fara, att, om man i examensstu-
dierna reducerar latinet till grekiskans ställning, också resul-
tatet skall sjunka ned till det, från hvilket grekiskan först i
senaste sekel vid latinets arm, så att säga, hunnit att i någon
mån resa sig upp. Det tjänar då till intet att välvilligt hän-
visa dem, som söka humanistisk bildning, till Ciceros eller
Taciti höga ande, om äfven de latinska universitetsstudierna
lämna humanisten på en ståndpunkt, där han icke själf kan
reda sig med språkets läsning.
Det här anförda kan sägas återgifva Lysanders åsikt i
latinfrågan. Han dog på själfva morgonen af den nya dag,
som skulle för oss tändas genom ecklesiastikministerns förslag
1890, hvilket väl nu fallit, men svårligen lär stå upp i en för
de klassiska skolstudierna mera gynnsam gestalt. Men han
hade en lång erfarenhet af de successiva förändringar, genom
hvilka förslaget afsiktligt eller icke afsiktligt förberedts. Att
man, under det latinet som element i de högre universitets-
studierna inskränktes och försvagades, gjorde det till ensamt
indispensabelt tvångsämne i preliminärkandidatexamen, väckte
från början Lysanders lifliga missnöje. Han förutsåg, att
denna ställning måste både sänka nivån för ett godkänd i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
