Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508 G. GÖTHE.
Rembrandt als Erzieher, von einem Deutschen. Leipzig. 10:te Auflage.
1890.
Denna bok trycktes i januari månad detta år. Redan efter
några veckor utkom upplagan n:r 3, och årets första hälft var
knappt tilländagången, då redan den 10:de upplagan utkom på
trycket. Det kan ju icke nekas, att detta är en alldeles ovanlig
framgång. Boken har gjort ett ofantligt uppseende i den anonyme
författarens fädernesland, och tyska tidningar och tidskrifter hafva
samtidigt skyndat att anmäla den, berömt och tadlat. Skulle också en
främling icke få alltför mycken behållning af en sådan boks innebåll
i och för sig, så bör den dock alltid äga intresse som ett vittne
om sin publik. Boken har tydligen lyckats kraftigt anslå vissa
strängar hos sin läsekrets, den tyska allmänheten, och, åtminstone
delvis, gifvit uttryck åt mångas tysta tankar och känslor.
Innan vi gifva en antydning om dess innebåll, torde vi böra
nämna något om dess yttre form.
Författaren är som nämndt anonym. Själf anger han sig blott
som >en tysk» Man gissar, att han är en nordtysk, närmare be-
stämdt: nordväst-tysk, och adelsman, på grund af vissa i arbetet starkt
framträdande aristokratiska . tendenser. Hvad man med säkerhet
ser, är att förf. är en mångbeläst person med lifliga estetiska,
politiska och sociala intressen, spirituell och originell, mera mång-
sidig än grundlig, icke en fackman men en bildad. dilettant.
Titeln, >»Rembrandt som uppfostrare», säger i själfva verket
ingenting eller mycket litet om bokens innehåll. Ty detta handlar
snart sagdt om allting mellan himmel och jord, åtminstone i Tysk-
land. Se här innehållets hufvudrubriker: »Tysk konst. Tysk veten-
skap. Tysk politik. Tysk bildning. Tysk mänsklighet>. Och for-
men är ett kåseri. Men ett kåseri icke af den lätta, klara och
eleganta franska arten utan visserligen tyskt både till stilens kraft
och tyngd, både till tankedjup och dunkel. Boken vimlar af
paradoxer. Dessa följa hvarandra slag i slag, sida efter sida, ända
från titelns »Rembrandt som uppfostrare» ända till sista sidans
yttrande, som utgör ett slags facit af förf:s spekulationer, så ly-
dande: »Anspråkslöshet, ensambet, ro, individualism, aristokratism —
se där botemedlen för samtidens andliga mistre>. Korteligen, fram-
ställningen är allt annat än klar, och förf:s deduktioner sakna metod
.1 en grad, som skulle kunna göra en skolad fackman förtviflad.
Och med allt detta gör författaren intryck på läsaren. Här
och hvar säger han saker, som träffa spiken på hufvudet, och han
säger dem med en styrka, ja en medveten öfverdrift i uttrycket,
som uppenbarligen visar, att han mindre afser att bibringa korrekta
begrepp än att väcka kraftiga impulser hos läsaren. Framgången
af hans bok tyckes ju visa, att han lyckats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
