Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen från mina informators-år - Förtroende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta ord bragte tants blod i svallning — hvad hon svarade
vet icke; men nog af, hon har tusende gånger ångrat det och
följden blef att gumman, samlande de sista gnistorna af sin kraft,
reste sig upp i sängen och sade: Så svarar du mig på min
dödssäng; men gift dig — förnedra dig — men kom ihåg, alla dina barn
skola, innan de äro tolf år, dö ifrån dig — det är — (hon föll
tillbaka) — det är, upprepade hon — en Gud — som — Det sista
ordet kunde hon ej ultala. Ögonen voro glasartade, det magra
an-sigtet antog inom få ögonblick detta dödens egna uttryck — och på
natten afled grefvinnan Emerentia Catharina Isabella von Lausan i en
ålder af åttatiotre år, fyra månader och tretton dagar.
Denna händelse står outplånligt för min stackars tants minne.
Också har olyckan velat att fem barn af sex, vid fyllda elfva år, gått
till Gud. — Felix är den ende som är qvar; men ni ser, bäste
magister, huru svag han är, huru lätt det tyckes att äfven hans lifstråd
brister. Med hvarje dödsfall har tants lynne sjunkit djupare — hon
har i det längsta kämpat, men krafterna stå ej bi. — Nu bor hon
der oppe i ett mörkt graflikt rum och läser och beder — hon firar
dagligen sin sista gosses likbegängelse, fastän han är i lifvet ännu.
Under allt detta arbetar hon natt och dag för att skydda honom för
döden — så har hon gjort med de andra, allt sedan den första dog’
— och denna klemiga uppfostran har troligen förstört dem från början.
— Det är kärlekens barnamord, anmärkte jag; det är ändå
underligt — jag har sett flera dylika fall, att varmhjertade, gudaktiga
menniskor, som tro och hoppas allt af Guds nåd — likväl ej våga
lila på Gud i frågan om barnens lif och helsa. Der gå de ifrån
förtroendet till Hans allsmäktiga hjelp och försöka med menniskopåhilt
att uppehålla, att stärka och skydda dem, som Gud aldra bäst
skyddar — barnen. Det är en psykologisk egenhet, som ej rätt kan
förklaras.
Min löjtnant var en bra berättare, men brydde sig ej
synnerligen om reflektion.
— Åh ja, kuriöst är det.
Jag kan ej neka att min första afton på Träskälla — (som
egentligen hette Träskkållä) — fällde milt glada mod. Jag hade ej
väntat att vid mitt första inträde i verlden blifva ulan alla
förberedelser invigd i en familjs öden — och allraminst så sorgliga och så
hopplösa som dessa.
Felix, med det milda englaansigtet tycktes verkligen vara
färdig att när som helst fly från både far och mor och mig, stackars
informator till på köpet. Jag kunde ej begripa hvarför mamsell
Mellén rekommenderat just mig, men troligen hade min öppenhjer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
