- Project Runeberg -  Berättelser af Onkel Adam /
113

(1854) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh With: Fritz von Dardel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Margaretas soiréer. Genremålningar - IX.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varit borta; — ack! hvad jag längtade att åter få träfFa er, trefliga,
goda menniskor), — och om att Gud är barnens rätta fader.

— Men hvar är öfversten? — jag har inte godt samvete om jag
ej har träffat honom.

Öfverstinnan bad mig gå in och se till om han hade tid.

Då jag kom in, salt öfversten uppkrupen i ett soffhörn och läste
tidningarne. — Nå, är hon inte- gången än?

—.Nej tvärtom, hon kan ej gå förr än hon råkat öfversten.

— Jag tror att f-n sitter i menniskan, kan hon inte gå — hvad
vill hon mig?

— Det vet jag ej.

— Nå, det var en dum fråga, mamsell Margret — hon vill mig
platt ingenting annat än plåga mig med sin förbannade vänskap och
sitt hjerta, som är tomt som en kasserad tobakspung — nå! kunde
ni inte sagt att jag var ute?

— Nej, det glömde vi.

— Ja, är det inte förbannadt —• (strykande sig om hakan)
orakad, — nå — får gå då — jag följer, sa’ Jon — sitt öde kan ingen
undgå.

Med dessa ord följde öfversten med och stod snart midt för
mamsell Mimmi.

— Nå, ändtligen fick man se vår goda öfverste. Ack! jag hade
ansett mig gjort en förlust om jag icke fått se en sådan man, en man,
en man som ....

— Välkommen från landet, Mimmi lilla! yttrade öfversten
fryntligt, sedan han funnit sig i sitt öde. Jag var så fördjupad i politiken.

— Ja, de männerna — det är deras privilegium att beherrska
verlden — qvinnan rör sig inom hemmets lilla krets, och endast
vissa, såsom t. ex. jag sjelf, ha tid öfrig att offra på mensklighelens
altare. Ack! men ni talar ju ej om det?

— Nej, bästa Mimmi.

— Jag besöker ofta armodets hyddor. Gud har gifvit mig mer
än jag behöfver och detta är det min pligt alt meddela åt min
lidande nästa. — Bästa mamsell Margret, vi skola bli vänner, vi skola
följas åt till dessa de fattigas kojor, der nöden i så afskräckande
gestalter möter våra blickar, men, mina vänner, som skulle förkrossa
mitt hjerta, om det ej lifvades af en kristlig anda. Kanske, Margret

— tillåt mig att säga endast så — jag ser på edra ögon att ni skall,

att ni måste bli en af mina innersta vänner. –– Gudskelof jag är

rik på vänner, — ty, icke sannt, öfverste, ni håller af mig?

— Ja bevars.

Teckningar med Text. &

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oaberat/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free