Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En revolution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En revolution. 23
en sådan tilldragelse skulle, det kan ej nekas, vara roligt nog, väl
förståendes om man sjelf finge sitta bakom sina jalusier i fred och rö och
blott se på, hur verlden stormar.
Om jag ville blanda mig i politiken; funnes intet tjenligare
tillfälle än just nu. Men jag vill ej smitta min penna med politik, ty
»djefvulen var den förste politikus», skref en fräjdad författare en gång
till en regent, som icke var det alls.
Det var för ett år sedan en afton, månen sken så hjertinnerligt
behagligt ned på oss, och hvad han var söt! Jag satt i mitt fönster
och funderade med pipan i munnen; en katt satt i takrännan midt
öfver och jamade, det lät så klagande, att mina tankar ovilkorligen
fingo en melankolisk stämning: jag tänkte på de stackars
tcherkes-serna och ej mindre beklagansvärda ryssarne, på orientaliska frågan
och grefve Horn, med ett ord, på allt hvad bedröfligt jag viste.
Hastigt af brötos mina tankar genom ett högljudt skrik snedt öfver
gatan i det hus, der enkan Klarman håller näring. Bullret tilltog, och
småningom, allt som mitt öra vant sig vid sorlet, urskilde jag följande
stympade meningar.
En basröst: »slå smörjan i synen på na’, häll öfver na’ hela stopet.»
En bred vestgötadialekt: »sakramenska käring, vet du inte hut,
att bjuda folk sådant bränvin!»
En pojkröst: »Klarmanskan stjäler undan, då hon vexlar, den
markattan.»
Basrösten: »döp henne, slå på! bättre, nå, bättre, alltihop.»
Nu upphof sig en skarp qvinnoröst: det var värdinnans egen.
»Lisa Brita! spring till borgmästaren; här sker öfvervåld! A-a-ajb
Strax sprang en flicka barfotad till borgmästaren; i förbifarten
svarade hon på min fråga, hvad som stod på: - »Åhjo, Klarmanskan
har som vanligt gifvit en hop främmande gesäller lankbränvin, men de
voro ej fulla nog, utan kände hvad di fick, och nu slåss de på krogen,
och Klarmanskan rifver och bits omkring sig som en arg katta.»
Bullret fortfor oafbrutet derinne; Klarmanskans röst var dock
ifri-gast och skärast; gästerna läto höra en skrattsalva emellanåt.
Borgmästarens anstalter dröjde något och emellertid kommo de församlade
ut på gatan.
.»Nå, nå, mamma lilla», sade basrösten, »var ej så vred heller för
det ni fick pröfva ert eget lankbränvin,»
Folkhopen skulle nu skilja sig \ en del hade redan vandrat bort åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
