- Project Runeberg -  Berättelser, skizzer och noveller / Första bandet /
140

(1889) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familjen i Gåsgränd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140 Berättelser, skizzer och nov etter.

mare, »hm, jag tror, förbanna mej, att det är du, Gustaf - nå, hur
lefver verlden med dig? - kom, så gå vi in hit», skyndade han att
säga och öppnade en dörr till ett närbeläget rum.

»Hm, hvad gör du i Stockholm», började grosshandlaren, »du har
kommit hit för att sälja klockor, den handeln går inte, det är sådant
fusk de der bonduren. Vill du mig någonting?»

Gustaf betraktade länge sin bror stillatigande, der låg kärlek, men på
samma gång medömkan i denna blick, hvilken han häftade på sin rike bror.

»Jo, ser du, jag vill se dig, och se hur du hade det», blef ändtligen
svaret.

>yj° ~* jaså, jo, ser du, jag har det Gud ske lof rätt bra; der är
rätt vackra rum der ofvanpå, men förbannadt dyrt är det, men hustru
min vill så ha det, och så se vi folk; vi skola just i dag ha middag
för en hop af mina närmare vänner, presidenten K., kammarrådet M.
General von P. har lofvat komma och öfversten von R., utom en hop
majorer och assessorer och sådant der hvardagsfolk, som gå här ut och
in som barn i huset.»

»Du är således rik och lycklig, käre Ludvig», sade Gustaf.

ȁh ja, jag kan inte klaga, Gud ske lof, genom flit och omtanka
har jag arbetat opp min lilla förmögenhet, så att jag kan säga att jag
är oberoende.»

»Nå, du är gift, jag har aldrig sett din hustru.»

»Min hustru, jaså, ja, ser du, i dag har hon något brådtom, så
att - med ett ord, kom hit: en annan gång, hm, hm, du skall visst
få se min hustru.»

»Har du barn?»

»Ja, Gudbevars, en liten flicka, men - åh ja, ser du, flickan är
inte riktigt frisk - hon är växt sned; min vän, lifmedikus L, säger
väl att det växer bort med tiden, men det är fruntimmernas skull. -
Nå, är du gift?»

»Ja, serra don, och har en literi rödblommig och snäller gumma»,
svarade Gustaf och skrattade, och en flicka, som är stark som en
björnunge och rödmosig och solbränd som en brynost; men du sade att det
var fruntimmernas skull att flickan din var sned?»

»Jo, det är inte annat än min hustru, som började snöra henne
kanske litet för tidigt, flickan skulle ha form på kroppen, och deruti
hade min hustru nog rätt, ty hon hade, flickan, allt anlag att bli tjock
och illa växt; emellertid så -»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:07:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadambsn/1/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free