Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gubben Rask
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 Berättelser, skhfter ock no
»Jo det ska herrn tro; när han dog så lemnade han många hundra
tusen till barnen, ty han hade skaft han, på alla håll, både i fred och
krig, och ärligt och oärligt, och . . . ja det säger man, att han fick lof,
för hvar dag han fick lefva, betala sju och tjugu daler, för si kungen
hade blifvit ond på honom för att han handlat med fienden och gaf
ryssen sill och salt på skeppena, för si ryssen låg infrusen . . . och det
hade varit förbi med hela ryssen om inte gamle Adamsson varit.»
»Det var nog.»
»Jo, för si kejsaren var på skeppena och hade, så kejsare han var,
ej ett Guds lån att få i sig; och då kan herrn väl begripa att folket
hade intet.»
»Det var en gruflig nöd.»
»Jo tro det! Ja gamle Rasken vet hela historien, och hur
kejsarens betjent knep en råtta med en eldtång och stekte henne i en
ljusbit i stället för smör och satte fram, och då sade kejsaren: »Maken
till stek hafver jag aldrig smakat», och så gjorde han samma betjent
till biskop i Hamburg, säger Rasken.,»
»Det var en märklig historia:; Rasken vet en hel hop mera än
andra menniskor.»
»Ja, kan väl det, är nära hundra år gammal.»
Raskens stuga var en liten grå, med snidverk under torftaket, på
hvilket jag urskilde några åkerpenséer, några väldiga taklökar och
fetknoppens gula torfvor.
»Kan jag gå in?» frågade jag min bonde, som med rockskörtet
torkade sina hästar i ansigtena. »Han är väl gammal och svag?»
»Jo pytt! Nej gubben är hyrk nog, men kan ingenting göra,
utan bara ligger; emellertid talar han gerna och är mycket glad då
någon kommer.»
Jag gick in till Rasken.
Stugan var temligen rymlig, Spiseln full af löf, i fönstret de
vanliga balsaminerna, och i en omhängssäng i vrån låg gubben Rask.
Han satte sig opp och höll handen öfver ögonen för att
betrakta mig.
»Hm, det är en främmande herre, tror jag; hm, kom hit och sitt...
för si jag är ingen dufunge jag.»
»Hur gammal är gamle Rask?*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
