Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gubben Rask
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 Berättelser, skizzer och noveller.
tvä vattenkaraffer och en hel hop vanliga bränvinsglas. Man söp, tog
halfvan och lilla perlan efter behag, samt återvände.
Så snart man satt sig till bordet uppmanade patronen sina gäster
att taga ett glas portvin i stället för aptitssupen. Han höll dervid ett
vackert tal om spritdryckers skadlighet, icke ihågkommande att portvin
innehåller 25 procent sprit, fullt sexgradigt bränvin 49 och vanligt
matbränvin icke stort mer än samma gradtal som portvin. Man skall
icke bry sig om den der genanta kemiska procenträkningen när man
vill reformera andra, utan att reformera sig sjelf.
Sällskapet lät sig väl smaka - både mat och viner.
Ändtligen smälde champagnekorkarne och betjeningen hälde i
glasen. Sedan detta var gjordt, knackade patronen på sitt glas,
torkade såsen från sina feta läppar, sträckte en smula på sig, steg opp,
vidgade bröstet och näsborrarne, samt kastade en på en gång stolt och
frågande blick på sällskapet, som i stum förväntan af hvad, som komma
skulle, såg den ena perlan efter den andra sjunka i champagneglaset,
så att snart blott en liten tår till smak och utseende vanligt
svagdricka stod qvar.
»Mitt herrskap!» sade patronen.
»Mitt herrskap! Icke utan orsak. . . orsak har jag hit... nej. . .
kallat eder att göra mitt hus den äran. Jag ser i dag vid mitt bord
en man, som städse varit en varm förfäktare af menskligheten,
sedligheten, nykterheten och fosterlandets sanna väl. Hvem inser icke
att allt detta baserar sig på sann folkfrihet, på att man lösgör sig från
alla gamla fördomar, inser det orättvisa uti ärftliga företräden, och
framför allt inser och i hjertat känner, att alla menniskor äro lika
goda, lika ädla, lika berättigade. Jag vågar föreslå en skål för
borgmästaren Oppman, som på sitt bröst bär en bild af de dygder, som
lefva i hans hjerta; en skål för den ädle Oppman, som kämpar för
folkets upplysning, nykterheten, sedligheten, den allmänna välfärden!»
Patron svettades synbarligen, då han slutade detta tal. Han
torkade sig i det runda ansigtet med serveten och drack sitt glas under
det att femtio näsor stucko fram ur det tuggande ledet, och i alla
skalans toner ropades: »herr borgmästaren Oppman, Oppman,
Wasarid-daren Oppman, fosterlandsvännen Oppman», och så vidare.
Borgmästaren hade i väntan på att sjelf nödgas tala, under
patronens hjertliga tal, snutit sig och torkat sig om munnen. Nu stod
han der med serveten instucken i halsduken och prydd med ett par
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
