Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gubben Lundman och hans vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gubben Lundman och hans vänner. 325
dragna melodierna», och hon satte sig i ett nu till pianot och började
.spela en vals, så sprittande glad, att vår tröga stämning blåste bort,
som en dimma för en morgonvind.
Den der valsen och flera andra glada bitar, fulla af rytm och
lif, gjorde oss alla åter lika, och då hon slutat var allt i sitt gamla esse.
»För att tala allvarsamt», började Ludvig, »så vill jag börja med
att fråga vårt ärade främmande om en sak.»
»Nå väl! hvad då?»
»När ämnar bror att resa?»
»Jo, i morgon, kapten har lofvat att -»
»Jaså, min ärade broder ämnar således att äta julgröten på
Skallaretorps gästgifvaregård - åh ja, ett ganska trefligt ställe och en
hygglig husmoder också, och trefliga barn, äldste sonen är hållkarl och
den dernäst hästbytare.»
»Min man och jag», inföll kaptenskan, »ha rådgjort med Ludvig,
och vi tycka det vore bäst, om vårt främmande blef qvar öfver julen.
Inte är det nu att tänka på att komma hem till julafton, utan det
blifver nog som Ludvig säger.»
»Men-men», började jag.
»Åh, du reser väl, hoppas jag, du har en passion att studera
menniskor och situationer. En hållkarl är äfvenledes en karakter, klart
utpräglad, och på en bondgästgifvaregårcl firas julen på ett sätt att du
här ej får se maken. Du reser troligen, eller hvad?»
»Nej, jag reser inte», sade jag, skrattande, »jag blir qvar, mina
dockor får jag ge ungarne der hemma nyårsafton i stället.»
»Nå, si det var ju snällt», sade Hulda, »nu skola vi ha en rolig
jul.»
Kaptenskan tillade försigtigt: »ja, Hulda har rätt i att det är
trefligt att ha ett främmande, som är nöjd med det lilla vårt hus kan
erbjuda. »
Se der! sådana försigtiga mammor göra saken alltid hälften värre.
Inte hade jag det allra minsta lagt vigt vid Huldas ord, om ej mamma
lagt vigt vid dem, och så tvingade hon till på köpet mig att hitta på
någonting af artighet att smeta öfver det der: »lilla, som vårt hus kan
erbjuda.»
Saken var således beramad och beslutad: jag skulle fira min jul
på Åkersberg hos den hederlige kapten Jakob Stenman.
»Men», sade jag, »jag har inga julklappar; om jag vetat af något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
