Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gubben Lundman och hans vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 Berättelser, skizzer och noveller.
Detta yttrades af en ung herre, som slagit tillbaka fracken så att
halfva ryggen var bar.
»Ja, ja han är inte heller så gammal. Hur mår pappa?»
»Jo, så der. Jag har inte varit ute på Härmstad på fjorton dagar;
men klen är gubben allt och det ser ut, som det icke skulle vara så
långt igen.»
»Och sedan blir bror universalarfvinge ? »
»Jag ? Nej bevars! Åh, det har far min utvägar för. Hans gamla
drängar, hans urminnes hushållerska, hans gamla tjenare i hela slägten
hafva i testamente en hop legater, som jag får det nöjet att utbetala,
ända till Gud i sin nåd kallar en eller annan. Till på köpet äro dessa
dispositioner intecknade i Ljunga.»
»Jo, jo. Ah ja, det kan inte vara så orätt att gamla tjenare . . . .»
»Ja, far mins kärlek för gamla tjenare är så stor, att han till och
med tänkt på kreaturen. Hans gamla grå vagnshästar få icke säljas,
icke begagnas och icke slagtas; men skall ha visst med hö och hafre
och en egen dräng att sköta om sig; så visst är far min ömhjertad.
Skål gubbar! Det är strunt till portvin.»
»Hm», sade den tjocke, såsom den, hvilken borde förstå sådant
bäst. »Hm» (smackande) »åh ja, det är kanske något ungt, men ......
Den yngre herrn ropade på kyparen. »Hvar köper källarmästaren
sådant här diskvatten? Se här», tillade han, »tag ut skräpet och tag
in annat. Då man betalar skall man ha ärlig vara.»
»Men det är ganska godt», invände de öfriga.
»Förlåt, mina herrar! clet är icke ganska godt, utan mycket godt
vin jag reqvirerat. Se så, moncher, kom inte igen med lika
oduglig vara, ty då få vi talas vid. Förstår du, slyngel.»
Kyparen gick ganska ödmjukt, ty unge Ramen var en rik mans
son, som på intet sätt sparade på drickspenningar, blott man var
honom i lag.
»Men Singelberg», började den. tjocke, »är, som sagdt är, en slug
och slipad karl, och jag hoppas att han reder sig på ett förunderligt
vis från sina björnar och sedan blir verkligen förmögen, ty hittills har
det egentligen varit så blott till utseendet. Han har ett briljant
affärs-hufvud och hafva ej Lybeckarne sett sig bättre fore än gummorna, så
bli de utan. Det skall bli riktigt roligt att vara med på kalaset, som
han gör, när saken är uppgjord. Sakramenska hygglig karl, Singelberg.
Ett glas för Singelberg.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
