Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skråköpings sällskapsnöjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518 Berättelser, skizzer och noveller.
Derför händer det alltid, att när ryktet förkunnar, att herr N. N. ligger
lik, alla »vidkommande» liksom få en försmak af oxsteken med
lagerbärssåsen. Herr hofsekreteraren (jag mins ej, om jag nämnt, att
han bor i Wallanders gård vid tullen) skrifver vanligen verser, som
ofta nog tryckta utdelas i sorgehuset - deri den aflidnes »dygder»
rimmar med »våra bygder», »grafven» med »glafven», »sorg» med
»borg» och »smärta» med »hjerta». Stadens likvagn framdrages och
smörjes - färgareåldermannen Blausingers svarta hästar skrapas,
kuskar-ne få hvita kambrikshandskar, och kring sorgehuset sprider sig en
blandad lukt af stekt kött, granris och saffran. Hela gatan barras, och
folket samlar sig i skaror, för att se på huru det går till att få ned en
»herre» i jorden. Det är en riktig folkfest, fastän det endast äro vi
»bättre», som erhålla någonting substantielare än blott själafröjden att
kunna tänka: »vi äro alla lika goda».
Och sedan vi väl fått pappa ned i jorden, troppa vi pratande
och skrattande tillbaka till sorgehuset, der vi roa oss hela qvällen med
drickande och glada samspråk, väl aktande oss för rummet, der
enke-frun med sina vänner sitter i sorgen. - Det skulle vara riktigt sorgligt,
om det ej på konfektfaten märktes, att den djupa sorgen och
deltagandet ej uteslöt tanken på att förse sig med sötsaker.
Litet hvar stoppar i fickorna karameller och dylikt, och de finnas,
som hafva rätt ansenliga fickor, ty vi herrar ha inga pirater att ta
uti, och derför förslår det så fasligt litet, när pappa ensam varit på
begrafningen, emot när mamma varit med. I senare fallet blir
tillgången på konfekt så stor, att ungarne der hemma bli sjuka i flera
dagar, fastän på mer än en i svart papper insvept karamell följande
vackra vers är intryckt:
Ehvad det dig än måtte hända,
Tänk städse på din egen ända.
Påföljande år händer, så vida mannen haft stora förtjenster, det
vill säga förtjent bra på sin rörelse, att en minnessten reses på grafven.
Då blir också ett kalas vid af täckningen, hvarvid pastorsadjunkten håller
ett litet tal, virande sin hvita näsduk om pekfingret, för att ej tappa
den på samma gång som koncepterna.
Bröllop är också ett af stadens nöjen, dock mera sällsynt.
Olyckligtvis bli unga, vackra och fattiga flickor också gifta - och då är
bröllopet också derefter. Det bästa, jag bevistat, var då skomakaren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
