Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skråköpings sällskapsnöjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skråköpings sällskapsnöjen. 5*7
Soupéerna började hos oss fordom klockan 6, men nu klockan
8 - 9. Saken är den, att man här fästat mycket afseende på en
insändare i Aftonbladet om middagstimmans förändring - och således
egentligen tidens förändring på det hela. Denne herre vill ha
middagen framskjuten till klockan fem på qvällen och är ej nöjd med
tretiden; derigenom »blir förmiddagen längre»; men tänk, om man stege
opp klockan sex i stället för tio förmiddagen! - skulle den ej då
möjligen räcka till? Följden af en sen middag är en sen soupé -
då man äter middag klockan 5 - 6, så måste man soupera klockan
i-2 på natten, och följden af detta är åter, att man ej har sofvit ut
förrän klockan 10-u på förmiddagen, sedan Gud låtit solen skina i
åtta hela timmar.
Man skulle, säger bemälde senätare (här menas ej, att han äter
senor, utan äter sent), om middagen så der framskötes, få se sköna
landtställen på Söder, dit husfadern skulle skynda (naturligtvis med
lykta i näfven) för att tillbringa aftonen i familjens sköte; - hvilken
afton! - till klockan två på natten? Då sofva barnen godt och drömma
om små Guds englar, som hviska till dem: »morgonstund har guld i
mun», och sitta icke som pappa och mamma förkonstlade, utbytande
dagen mot natten, och predika sitt: tPlenus venter, non studet libenter».
Med ett ord - familjen vore sprängd; dess spädaste, älskligaste
och roligaste medlemmar följa naturen äfven i Stockholm och borde
lära det goda folket att stiga upp i tid och äta i tid och lägga sig i
tid, äfven om detta ej sker i det »vestra Europa» - det bildade -
hvarifrån vi fått snörlifven, de små »kyss-mig-hattarne», och hela denna
oklimatiska utstyrsel vi ega. - Om det är frågan om att följa utländska
moder, så göra hamnbusarne det bäst; de lefva i Stockholm lika mycket
i fria luften, som Neapels lazzaroner. Detta vare nog sagdt om det
mer än enfaldiga förslaget; men borgmästaren, som gerna ligger länge
på morgonqvisten, framflyttade rådstugutimman till klockan elfva, den
mest passande för honom. Folket, som brukar riktigt använda dagen,
får vänta fram på sin eftermiddag, för att få sin sak föredragen på
borgmästarens förmiddag; men så är han också borgmästare och
embetsmän, och de andra ej annat än rättsökande: bara packet.
Jag hade så när glömt ett af stadens bästa sällskapsnöjen. Saken
är nemligen den, att vi Skråköpingsbor äro menniskor och dragas med
menskliga svagheter. Således händer det temligen ofta, att någon af
stadens honoratiores aflider, och så blir det en präktig begrafning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
