Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen från mina informatorsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6oo Berättelser, skizzer och noveller.
ning och Herodias’ dotter med Johannis döparens hufvud på ett fat.
Dessa taflor voro detta rums prydnad. Sålunda vederbörligen
förberedd, inträdde hon i gummans sängkammare. Aldrig hade detta rum
förefallit henne hemskare än nu, belyst af en nattlampa, som brann
på kaminhörnet. De tunga sängomhängena, som uppburos af en
hvit-målad trä-ängel, som på ett tjockt, groft rep var fästad i taket - de
högryggade Stolarne med sina taxhundsben - det gamla bordet med
sina vridna pelarfötter och slutligen en så kallad bordstudsare af
gammal fason, som pickade outhärdligt hårdt och hastigt, med en
sväfvande messingsfogel, spökande innanför en glasruta, fullbordade
prydnaderna. Dertill kom nu gumman sjelf, i sin stora hvita nattmössa
och sina magra armar framstickande ur en vidlyftig svepning af kambrik.
»Emilie var naturligtvis mycket välkommen; men gumman,
välmenande in i det sista, började snart tala om giftermål och att hon
(gumman) utsett en passande make,. Detta var ingen mer eller mindre
än en gammal gråhårig baron Stjerneskatt, hederlig man för öfrigt, men
försedd med två kullar barn, ty det var nu i tredje äktenskapet han
skulle inträda. Sant var väl, att baron lika litet anat gummans
välvilliga tänkesätt, som lilla Emilie Gyllenarm (nemligen tant, som hette
så förut); men detta hindrade alldeles intet, emedan gumman
omöjligen kunde tänka sig annat än att förslaget å ömse sidor skulle
mottagas med förtjusning; ty baronen kunde ej önska sig vid fylda
femtiofyra år något bättre än en ung, vacker och väl uppfostrad flicka -
. och Emilie kunde ej gerna önska något bättre än en allmänt aktad
och stadgad man med förmögenhet och ett ganska trefligt och
välför-sedt hem.
»Förslaget gjordes första qvällen, under det att Emilie, bredvid
tant Lausans säng, ur en stor blåmålad kinesisk kopp drack någonting,
som på Sunnanhäll kallades té.
»Tant trodde först, att gumman på sitt sjukläger roade sig med
att raljera, så befängdt föreföll henne förslaget; iren dag efter dag
fortfor samma visa. Gumman blef sämre och sämre; ty hon botade
sig sjelf med en sorts lifspanacé, som kunde lägga hvem som helst i
grafven. Hon märkte det sjelf, men tycktes ha mod nog att se döden
i anletet. Deremot fördubblade sig hennes ifver att öfvertala Emilie
- men omöjligt. Slutligen måste min stackars tant fram med sanningen.
»Vill du ha den usla menniskan?» sade gumman, men afbröts af
hostan - »en - en vallpojke, en tiggarunge - en . , ,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
