Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Margaretas soaréer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
678 Berättelser, skizzer och noveller.
af mig, men, min Gud, du vill vara en riktig far för mig - en
förmyndare - och jag mår förträffligt.»
»Det är möjligt, att jag misstar mig - Gud låte så vara!» sade
Gerhard.
»Ja, käre Gerhard, du misstar dig - du är beständigt full af
mörka aningar. Du sitter för mycket stilla, blodet blir tjockt och
stockar sig; du skall ta dig rörelse, gå på jagt, fiska, promenera och
umgås med menniskor i stället för med böcker. Men för all del, röj ej
dina misstankar för Fransisca; ack! nu först är hon riktigt lycklig.»
»Påföljande vår hördes en entonig ringning från Götlunda
sockenkyrka; det var på qvällen och dess alla fönster voro upplysta, orgorna
brusade och en procession fylde långsamt kyrkan, der i det starkt
upplysta koret en kista stod på ett utbredt bårkläde.
»Alla bänkar voro uppfylda af nyfikna menniskor, som skulle se
på högtiden.
»Det var ändå», yttrade en bondgubbe, »synd om vår baron; han
var beskedlig och gladlynt han, utom på sista tiden.»
ȁh, Herre Gud, han var som en riktig hamn - som en skugga;
han rent af tärdes bort och förtorkade som en blomma, som vissnar.
Fort nu - hm, hvilka äro de som bära?»
»Officerare, vet jag, rned plymer i hatten och släpande sablar,
och den der - jaså, det är bror hans, löjtnanten, som går i sorgen,
och den andre?»
»Jo, det är magistern.»
»Hvad är han för en, egentligen så att säga?»
»Jo si», menade en gumma, »visst säges något.»
»Hvad då?»
»Åh jo, hade lyckan varit god, så hade han varit baron, han
också.»
»Åh för tusan, inte är det så?»
»Ja, inte vet jag; men inte vore han så godt som herre i huset,
om han inte vore slägt.»
»Processionen nalkades altaret. Magister Gerhard gick med
blicken häftad på golfvet, men ingen tår fuktade hans allvarliga öga.
Löjtnanten deremot gret som ett barn.
»Ceremonien var högtidlig, då presten till den eviga hvilan in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
