Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Margaretas soaréer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7Ö0 Berättelser, skizzer och noveller.
som jag länge längtat efter; ty lilla Emma - det är besynnerligt,
med hennes förträffliga hjerta - förstår ändå numera icke hvad en
sann vänskap emellan flickor vill säga, detta ljufva band, som så lent
slingrar sig kring tvenne systerliga själar.»
»På detta förslag var nästan ingenting annat att svara än ja -
och jag svarade ja.
»Ja - du, söta Margret har pröfvat mycket», fortfor hon; »du
har varit på det dystra Remminge. Ack, hvad du måste ha lidit
bland sådana menniskor!»
»Sådana? De voro i högsta grad älskvärda menniskor», inföll jag
med någon hetta.
»Kan väl vara; men huru uppförde de sig ej mot sin arma
svägerska! - ty det kom ändtligen fram, att den så noga gömda
personen var deras svägerska.»
»Bästa Mimmi, den saken skall du ej tala om; så mycket kan
jag säga, att de bemötte henne så, som hon ville bemötas.»
»Ja, kära Margareta, vi skola ej tvista; men att stänga den
stackars menniskan inne, att göra den der lömske magistern till hennes
fångvaktare, att ej tillåta den arma varelsen ens att spisa vid sitt eget
bord, utan låta henne förgås i brist, i osnygghet och elände ...»
»Hvem har sagt det?»
»Åh, det vet hela verlden - låt vara, att de ej kunde låta den
galna menniskan äta vid bordet, till och med ej bo i huset.»
»Men hon var ej galen.»
»Kära du, man har dragit dig bak ljuset - hon var galen -
egendomen var hennes och ej deras; det goda herrskapet lefde på
nåder och behandlade henne på det mest raffineradt grymma sätt -
det vet hela verlden - ja hela verlden.»
»Men hela verlden misstar sig, som den så ofta gör», blef mitt
svar; »du måtte väl tro mig, Mimmi?»
»Ja, jag vill tro det - jag kan också ej begripa att du kunde i
så många år ovetande deltaga i den långsamma tortyren, men låt
vara - saken är emellertid besynnerlig; men till annat - är
öfversten hemma?»
»Nej.»
»Jaså, - ack, det är visst en ädel menniska, nemligen så pass,
som det är möjligt för en karl att vara; åldern har väl af kylt hans
blod, stäckt hans vankelmodiga hjerta - men ändå, jag begrep icke,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
