Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het. Hon är vacker, tro mig, min löjtnant, mycket
vacker!!!
Nå det var sant, ännu en figur finnes i huset, en
magister Drseggel! Du vet — men jag glömde orsaken
hvarför han är här, nämligen att lära mamsellerna
engelska, ett otäcktyg att låta illa; nu kommer
efter-satsen, — som du vet kan jag ej med magistrar,
sådana der personager, som lukta latin på skotthåll och
som hafva lång näsa för att nyttja henne till pekpinne
då de läsa eller sitta vid skrifbordet och sofva,
stödjande sig på hennes spets, liksom en gås, som står
på ett ben. Nå, magister Drseggel är en sådan karl
och jag kan ej låta bli att drifva nojs med honom, ty
han vill vara qvick, det lärda nötet, men derföre glor
han också på mig med sina matta ögon, liksom han
ville sluka mig.
Nej, godnatt min gosse, inan blir sömnig här ute
på landet, Augusti-månskenet försilfrar insjöns
små-krusiga yta, det susar i popplarne utanför mitt fönster,
och Gud vet om det ej är en näktergal eller en
nattvaka, som drillar dernere i parken så hjertinnerligen
vackert, det är romantiskt — eller hur? — Nej, god
natt med dig, min vän, sof väl, ty detta bref kommer
fram vid middagstiden, det vet jag.
Din Fritz Wildbasare.
XIII.
Sktjddsengeln.
Unga baron Wilde promenerade en afton i parken,
guvernanten var på ett besök hos sin mor och ma
bonne, och nu gick baronen och gensköt henne då
hon skulle komma hem. Månen sken klar på
himla-hvalfvet och dess strålar darrade på sjöns spegel,
ungefär som unga baronen beskrifvit det i sitt bref; då såg
han på afstånd en gående menniska, hon nalkades,
det var Lotta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
