Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. En lustresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och bakom fonstergardiner en mängd qvinnogestalter, som tittade
fram och gömde sig. t)e hvita jalusiema i ett af fönstren voro
synnerligen i häftig rörelse, och mer än ett ansigte skymtade fram
och försvann. Äfven hörde vi ett häftigt springande och slående
i dörrarne, ända till dess gamle ryttmästaren Bengt Bogislaus
Ruttenstubbe trädde i dörren och välkomnade oss. Gubben hade
bestämdt blifvit väckt ur sin middagslur, och stod der nu, klädd i
en hemväfd, af mellanblått och rödt skiftande, linnerock, svart
klä-desväst och grå byxor, yrvaken och förlägen, hvad han egentligen
skalle säga åt sitt främmande. «Välkommen, bror Adam,
välkommen, kusin Ulla, och se småplåcket, välkomna allihopa! Anders
Petter!» ropade han med stent or sstämma, «kom hit och hjelp in
sakerna; var så goda, kusin och bror, stig på, krusa inte, alla
krus ä sönder här i huset — se så — folk först och se’n de som
bättre ä.» Gubben förde oss direkte in i det så kallade förmaket,
ett temligen stort rum, med en soffa på långväggen och en liten
spegel med krusig ebenholtzram hängande i ena vrån. «Var god
sitt ner, kusin Ulla, jag skall gå och se efter, hvar mor håller
hus.» Nu gick gubben, och vi fingo rikelig tid att se oss omkring
i rummet. Ett stort slagbord stod framför ena fönstret, lastadt
med en mängd blomkrukor, hvilka till största delen buro
myrtenträd, de voro sju till antalet, dels uppväxta och dammiga på
bladen, dels ännu späda, stående under spruckna och hoplappade glas.
Väggen pryddes af flera taflor i svartkrita; Gud skall veta att de
icke voro mästerstycken; men pretentionerna fingo rätta sig
derefter: de voro frukter af barnens flit; ty der lästes flera olika namn
på dem, tillika med datum, då konstverket blifvit fulländadt. Tvenne
större historiska kompositioner fästade mest min uppmärksamhet,
nemligen; en tafla, föreställande en skog, der flere granar stodo
tillhopa i en klump; på en stubbe satt en konung med krona på
hufvudet, och på knä framfor honom låg en man, klädd i harnesk,
inunder stod prentadt: år 1565; jag kunde således förstå att det
skulle föreställa konung Erik XIV, som med Guds nåde regerade
då för tiden. Den andra taflan föreställde en karl, som bar en
björn till en person, klädd i kunglig mantel och krona, således
åter en kunglig person. Under den taflan stod: år 1721. Taflan
skulle således föreställa kung Fredrik, som då för tiden regerade
och skot björnar. Just under denna mönstring hörde vi det knarra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
