Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de, som äter icke hafva hört honom, få, efter mitt förmenande, en
tydlig föreställning om huru det lät, så att man med en sådan
konstkritik i näfven kan i.den minsta koja få ett klart och
oför-yilladt begrepp om en af jordens största konstnärer.
Men vidare: hr Pinaquinto reste, efter tre konserter, alla af
den mest stormande art, på ångfartyget Solide till S:t Petersburg,
der han spelade så, att senaten i förtjusningen ville gifva folket
en konstitution; (let vill med andra ord säga: vara nära att blifva
rubbad till sina sinnen.
Sedan hr Pinaquinto rest, blefvo tidningarne något dufna af
sig och visste icke riktigt hvad de skulle säga. Jag sjelf var
något förlägen om ämne, ty det är icke alltid man blir så
«uppspe-lad», som då en tonkonstnär råkar att komma. Jag fick således
något andrum att besinna saken, och kom då till följande omdöme
om såkallade konstkritiker, nemligen: l:o Att meningen med en
sådan, liksom med alla andra muntliga eller skriftliga
meddelanden, troligen är att göra folket bekant med saken och framställa
hvad vi sjelfva erfarit. 2: o Att detta icke är nödigt för dem, som
sjelfva varit i tillfälle att döma om saken; ty desse antingen
bedöma den riktigt eller oriktigt, och i intet af fallen hjelper
konstkritiken till något annat än att framtvinga en skara hycklare, som
påstå sig hafva varit i sjunde himlen, då de helt enkelt önskat sig
vara tusende mil från konserten, eller, om mästerskapet varit
verkligt och omdömet råkar vara rättvist, omtugga hvad alla förut
veta; och 3:o Att det ej heller är nödigt för dem, som icke varit
i tillfälle att sjelfve höra mästaren, emedan ingen talang i verlden
förslår att beskrifva en sak, för hvilken läsaren ej har någon skala.
Hvad gör det en sådan, om man säger: hr Pinaquinto spelade
med större smak än hr Prume och med mera vitesse än hr
D’Au-bert; en sådan läsare har hvarken hört hr Prume eller hr D’Aubert;
och den som hört dem, vet, oaktadt hela beskrifningen, rätt och
jemnt ingenting.
Sådan var miou innersta tanfce på nykter kaluf; men bevara
mig att utsprida den bland folket, som så gerna läser konstkritiker
och tror sig på fullt allvar «begripa hvad ingen menniska kan
förstå».
Jag ville dock ej släppa min käre Pinaquinto för så godt
köp, utan beslutade att endast ändra formen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
