- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. De fyra signaturerna /
165

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pietro uppreste sin senfulla gestalt i gondolen och säg något
förundrad på sin unga herres misstänkta sällskap; men han teg, ty
han älskade ynglingen, som en längre tid bortåt alltid stigit i hans
gondol, så ofta han kommit åt den trakten af staden.

De begge passagerarne stego uti och gondolierens afmätta
taktslag förde farkosten pilsnabbt öfver vattnet

•Förlåt mig», sade ynglingen, «för hvad har man fängslat er?
Oskyldigt kan jag förmoda.»

«Ja, oskyldigt», svarade främlingen. «Man har beskyllat mig
för mord — mord med dessa händer, som — men tyst; jag har
glömt att framlocka toner ur strängame, de sofva — sofva för
evigtl — Ja, herre! jag är oskyldig inför Gud, som ser oss
der-ofvan, som ler i hvarje stjerna och som andas i den sommarflägt,
hvilken fladdrar omkring oss.»

Gondolen stadnade och den okände steg ur. «Farväl, ädle
yngling», sade han och tryckte den erbjudna handen. «Hvad är ert
namn? säg mig det, så att jag må tacka er.»

«Mitt namn», genmälde ynglingen, «gör intet till saken; om
jag har gjort en god gerning, vet jag icke, men något inom mig
säger att så är; — rädda er, herre! Gud vare med er!»

Ynglingen ville stöta ifrån land, men den okände qvarhöll
honom med ännu en fråga: ^ÄIskar ni tonkonsten?»

Frågan kom vid ett sådant tillfälle, att den tycktes något
opassande; ynglingen smålog derföre och svarade först efter något
dröjsmål: «Med passion, herre! Farväl!»

«Spelar ni något instrument?»

«Åh ja, fiol», svarade ynglingen nästan förtretad.

«Godt, fortfor den okände; säg mig namnet och er bostad.»

En besynnerlig misstanka hade uppstigit i ynglingens själ och
han svarade blott: «mitt namn är ej er till någon nytta; men om
ni vill träffa mig, skall jag åtta dagar härefter kl. fyra på
eftermiddagen finnas vid Sankt Marcos lejon och skall då vara klädd;
som nu.»

Främlingen försvann i mörkret och gondolen fortsatte sin
smygande fart längs efter kanalen.

Åtta dagar derefter stod samme yngling vid Sankt Marcos
lejon. Klockan var nära fyra, då en gosse kom rakt emot vår
unge äfventyrare med en svart lackerad låda under armen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:08:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/2/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free