Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rektor Hults
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herr Trygg blef nu äter mycket förlägen. «Jo», yttrade han
ändtligen, «jag är just nu inne på mitt ämne; hm, brors dotter är
en herrlig Guds engel och — och om Gud ville beskära —
beskära — hm, om Gud ville i sin allvishet, hm, skänka mig––––––––––-.»
Mera var ej möjligt att få fram. «Ja, bror förstår nog hvad jag
menar», utbrast slutligen herr Trygg nära förtviflad.
«Bror älskar således min dotter?» frågade rektorn mycket lugnt.
«Ja just så, bror Hult, men for Guds skull tala ej om det
för någon.»
«Bror vill väl således erbjuda Anna sin trogna kärlek?»
fortfor rektorn, som ej lät afbryta sig.
«Ja, bror, men det skall ingeii på jorden veta af, det skall
vara en hemlighet för alla.»
«Men bror vill ju gifta sig?»
«Ja, ja visst, det vill jag. Jag har så länge gått och sett
brors sällhet och tusende gånger tänkt: Trygg, så der kunde du
också ha det, blott någon flicka kunde älska dig så ömt, som du
skulle älska henne, och slutligen var det omöjligt längre, alldeles
omöjligt — jag hade hellre hoppat i sjön än så här komma till
bror, men man kan ej styra sig sjelf.»
«Nå, bror Trygg, var då ej så försagd, du är visst inte ung
längre och inte vacker heller», sade rektorn, «men en förnuftig flicka
faster sig ej vid sådant — och hvad Anua angår, så sätter hon
värde på dig, bror, hon håller af dig alltifrån sin barndom.»
«Åh herre Gud, är det så!» ropade den arma kontoristen;
«vill bror inte tala för mig?»
«Jo, det skola vi göra», sade rektorn, «kom, vi gå in, och
känner jag min dotter rätt, så får du genast svar af henne.»
tfSkall jag följa med sjelf, kan inte det der gå per procuram?»
frågade herr Trygg och böljade åter svettas och darra; «kan inte
bror slå fram si så der oförmärkt och låta kusin Anna förstå, att
jag håller henne hjertligt kär.»
«Nej, bror, inga krinkelkrokar», sade rektorn, «koml»
När herr Trygg på detta sätt infördes till fruntimmerna, kan
hans ångest blott förliknas vid den en brottsling kände, då han
infördes till den hemliga domstolen, som dömde öfver lif och död.
Efter de vanliga belsningarne började rektorn: «Bror Trygg har i
dag kommit i ett ganska vigtigt ärende.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
