Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
end&Bt köld oob mörker. Men det är med tldrarae liksom med
klimaterna, alla bära sina blommor, och under sjelfva ålderdomens
snövinter står tiden full af gröna träd, och grodden for en ny
sommar lefver under den frusna ytan. Detta var hennea enda
svåra .ögonblick, ty hon tänkte sig ensam och, det som var svårast,
hon ansåg, som pligt att afslå hvaije anbud, äfven om Berndt stod
fast — hon skulle ej stänga hans lycka och egoistiskt stå honom
i vägen.
D& hände sig en afton, att föräldrarne, mot sin vana, voro
borta och herr Trygg kom for att få sitt lilla schackparti med
rektorn. Herr Trygg ville genast gå, ty det var ej hans sak att
tala med fruntimmer; men Anna bjöd honom med så innerligt
behag att stanna, att den gode mannen af endast öfverraskning blef
qvar för att vänta på bror Hult.
Anna hade en alldeles oinskränkt aktning för herr Trygg.
Genom sin far kände hon noga, hur ett vekt bamahjerta klappade
innanför den grå västen, och att en varm menniskokärlek tittade
fram under de buskiga ögonbrynen.
»Pappa och mamma komma troligen snart igen», sade Anna
och satte fram en stol åt den förlägne mannen, «herr Trygg får
emellertid vara nöjd med mitt sällskap.» /
»Kusin är alltför god», stammade herr Trygg och satte sig.
«Säg mig uppriktigt, är patron Fänger verkligen så god som
ni anser honom?» började flickan, Bom ej hade något annat mot
herr Trygg, än han hjertans blindhet för andras fel.
a Ja g vill hoppas det, jag vill ej tro annat; och ingenting
oredligt har jag förmärkt — tror kusin att jag då skulle bli qvar
i hans tjenst?»
»Nej — det tror jag ej — ni är lycklig ni, som kan tro alla
om godt.»
«Ja, kusin! olycklig jag eljest», suckade herr Trygg; »jag är
ensam jag, och om jag ej trodde alla om godt, hade jag ej heller
alla dessa bröder och systrar omkring mig, dessa menniskor, som
äro det enda jag har. Derföre, lilla kusin, vill jag, kan jag ej
annat än tro dem väl — ingen är förtappad, något godt finnes
der hos hvaije — så vill jag tro.»
«Och ni är ensam», sade Anna med ett uttryck af medlidande,
som trängde till djupet af den goda mannens själ, »och ni känner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
