Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kosten; ett långt klagobref från kapten Schjelmin låg på pulpeten,
tillika med den besvurna och ordentliga sjöförklaringen; intet af
skepp eller gods hade kunnat räddas, fastän manskapet, med
undantag af en passagerare, alla kommit i land.
Patron mottog denna underrättelse med mycket lugn, med
kristlig resignation.
«Jaså, herr Trygg, mina affärer äro således slut — jag måste
ge in min stat», var det enda han sade. Detta skepp var väl
as-ayreradt, men den dyrbara lasten icke — jag är olycklig, helst
flere vexlar inkommit, som jag nu måste protestera — jag är
in-solvent, herr Trygg.»
Det var ett dunderslag for den gode herr Trygg; men vid
närmare eftersinnande satte han pennan bakom örat och sade: «herr
Fänger, ni är ej insolvent, fastän jag ej kan med säkerhet säga
något derom, derför att ni nu på ett par år ej låtit mig fora
hufvudboken. Bokhållaren Schjelmin, kaptenens bror, vet nog hur
det hänger ihop.»
Patron Fänger smålog medömksamt åt sin enfaldige tjenare.
«Nog af, herr Trygg, jag måste göra cession», sade han; «vi
vänta nu snart en ny konkurslag och sedan går det ej så lätt för sig.»
Herr Trygg lyssnade förundrad på detta tal, liksom han förut
något förundrat sig öfver patronens stoiska lugn.
«En konkurs är dock en betänklig sak», invände han.
Patron Fänger var en slug man, det veta vi, men huru klok
han än var, så begrep han lika litet, som någon annan dålig
menniska, huru en hederlig karl är beskaffad; han trodde att litet
hvar hade sitt pris, att en hvar hade en viss köpeskilling, för
hvilken han skulle sä\ja sin öfvertygelse; och allramest hade han
denna tro om herr Trygg, den beskedlige herr Trygg, som lät vira
sig som en vante efter hans vilja.
Nu först kunde herr Trygg blifva honom nyttig och han
be-slöt derföre att ge honom sitt förtroende.
«Miu bäste Trygg, en köpman är ofta tvungen att göra det
han ej borde göra», böljade han, amin konkurs är länge
besluten och måste ske — affärerne gå ej bra, konjunkturerna stå illa,
med ett ord, för’ min hustrus ooh min sons skull måste jag göra
konkurs och reda ut affärerna; ni har alltid varit en min
trognaste vän — är det ej såP»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
