Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en stund utan att säga ett ord, och Anna betraktade honom med
bekymrad uppsyn.
Ändtligen bröt han tystnaden: wpatron Fänger gör en
bedräglig konkurs, han ar en bedragare, och jag har varit en Belials
tjenare, utan att veta det.»
«Jaså, ändtligen ser du huru det hänger ihop med den mannen»,
var det enda Anna sade, «det var ej för bittida, min gubbe.»
»Och vi äro ruinerade, jag och du äro tiggare, jag har gjort
dig olycklig», ätertog mannen — «jag har störtat dig i elände;
det är slut med min tjenst — flytta hem till dina föräldrar, Anna,
och låt mig dö ensam — så skall det vara, så borde det vara.»
Då gick Anna bort och satte sig på gubbens knä och lyfte
opp hakan och kysste honom rätt innerligt.
ffOch du vill att jag flyttar ifrån dig, käre gubbe — just nar
du behöfver mig som bäst — tror du jag gör detP — hvad är
det som står i brudvigseln — «att älska honom i nöd och lust»
— tror du att äktenskapet är blott till för att njuta allt af
verldens goda tillsammans? — Nej du, pappa, skola vi svälta», tilläde
hon småskrattande, «så skall det bli en duett af — solopartier
duger min gubbe intet till att exequera.»
«Men i Guds namn, Anna, du får ej uppoffra dig för min
skull», sade mannen något lugnare.
•Uppoffra! min lille, käre, snälle gubbe — hvad är det för
prat, nu skall du få se att också jag har en vilja. Du öppnar
en liten handel för egen räkning och jag en pension för flickor;
här strömma penningar in i huset, du är en sjelfständig man —
och vi lefva som förut — nå, är planen braP — Men, käre Trygg,
nu är maten alldeles öfverfårdig; dina vigtiga upptäckter,
angående patron, drogo långt ut på tiden.»
«Ja, det var en hård stund att få se, att en menniska, som
man tvärt emot allmänna omdömet försvarat, som man tjenat, for
hvars skull man vakat och arbetat — är en skurk — en usel
skurk; — det förefaller mig som om jag tjenat djefvulen.»
ffTrösta dig, min gubbe», yttrade Anna, «det finnes intet ondt,
som ej har något godt med sig — och min herre och man har
då ändtligen fått en smula menniskokännedom.»
«Anna», afbröt henne herr Trygg, <gag vill ej ega
menniskokännedom, jag vill vara blind och dof för allt. Ser du, det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
