Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Åh ja*, tade Augusta och drog på munnen, «det är alltid
bättre att vara beredd, än att hon kommer som ett åskslag.» Ooh
nu sprang hon ned: «söta mammaI mamsell på Trattlinge är
i allén.»
aHerre Gud i himlen, det var en så vacker bok vi läste»,
ropade gumman.
«Söta mamma, kan inte mamma säga att jag mår illa, s&
slipper jag att gå in.»
«Och så skulle jag sitta ensam med menniskan? Nej, det
går icke an», invände modren.
«Se, mamma, der är hon; nu frågas Anna Lisa om vi äro
hemma, och nu står hon och berättar att vi sitta tillreds att ta
emot; nej, nu stannar trillan för dörrn. Gå ut, söta mamma, jag
skall koka kaffet.»
Och nu sprang flickan ut och lemnade sin mor i sticket.
•Mjuka tjenarinna, min lilla fru pastorska, det är alltid trå-
kigt dessa långa söndagseftermiddagarne, och s& tänkte jag: jag
skall rätt fara öfver till Stillinge. Stackars pastorska, hon är allt
ensam hon med, sedan hennes ena dotter gifte sig och hennes
son for ut till främmande land och kanske nn som bäst dras med
döden.»
«Ni har väl ej hört något om min son?» frågade pastonkan
och bleknade.
•Nej bevars, min lilla pastorska, men då barnen äro borta,
kan så mycket ondt hända dem», svarade mamsell Baraklander,
som således nu lyckats att säga någonting obehagligt.
«Mycket välkommen, bästa mamsell», sade pastorskan, som
då hon kom in i rummen fann dem öde; «var så god och tag
plats i soffan.»
«Ber om förlåtelse att jag kommer just som jag är/ men jag
vet att pastorskan Willner visst inte gör afseende på sådant,
fastän herrskapet nog har råd att slå på större.»
«Åh, Gudnås för råd», sade pastorskan.
•Det är riktigt förargligt att höra på onda menniskors
omdömen», återtog mamsellen; »pastorskan vet mina tänkesätt både
om herrskapet och andra; jag kan inte tåla gemena menniskor,
som ej lemna sin nästa i fred.»
•Det finnes», inföll fru Willner, abeklagligen många sådana.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
