- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Penningar och Arbete /
128

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Ja bevars», svarade mamsellen, <ga bevars! Häromdagen blef
jag riktigt ond ocb sade min mening; ty jag skrär ej ord, det vet
pastorskan. Det var en, som jag ans&g for vår gemensamma vän,
som hade utlåtelser såväl om herrskapet som om löjtnanten och
hennes nåd på Thorstensholm; men jag steg upp och sade: inte
i min närvaro; pastor Willner och hela- hans slägt äro mina
intima vänner, sade jag.» 4

«Ja, man dömmer ibland strängt och skoningslöst», yttrade
pastorskan oeh rodnade lindrigt, fastän hon icke ville fråga
hvarken hvem som talat illa om dem eller hvad man hade sagt.

«Det är ju alldeles oförskämdt, sade jag», återtog mamsellen,
«att säga att vår hederlige pastor Willner äter upp sin måg.
Gudi lof, Willner känner jag, sade jag, och en sådant svinslagt,
som de hade i fjol, vill jag se maken till, och hvartenda «blast»,
som grisarne fått, hade pastorskan sjelf tagit i trädgården och
lagt för dem, — och dessutom, sade jag, så hushållar vår
pastor-ska så med Gudsgåfvorna, att de nog räcka till utan att de
behöfva tigga sina smulor. Pastorskan må tro att de blefvo flata
och de tego också som goda barn.»

tfJag tackar mamsell, som är så god», sade pastorskan och
8åg bekymrad åt dörren, om ej aflösningen skulle komma; den
syntes dock ej till, Augusta höll sig undan.

«Nå, mamsell Augusta», började mamsell Baraklander, «är hon
hemma, det vackra barnet?»

«Ja, visst är hon hemma», sade pastorskan, crmen — men
hon mår inte rätt väl, hon kommer väl in strax.»

«Jaså, Augusta är sjuk; åh, bevars, då är jag rätta person,
jag botar alla der hemma; en thesked honung och tre pepparkorn
lägges i ett spetsglas varmt dricka, hvari man dryper nio
talg-droppar och dricker ut på en gång; det blir svettning af så man
ligger som i en sjö. Det är bara förkylning Augusta har fått,
hon går allt for tunn om fotterna, fastän hon visst inte är fåfang.»

«Nej, det kan ingen säga», inföll pastorskan, for att afbryta
ordströmmen.

«Hm, hm, det är tu tal om det, elaka menniskor finnas nog,
som säga både ett och annat.»

«Om min flicka?» afbröt pastorskan med någon häftighet;
•tala de illa om det barnet, så finnes ingen rättvisa till.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/3/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free