Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karlen, han vet hvem han talar med och kallar gossen alltid «lilla
Adolf» — och, Gud ske lof! alltid fär jag höra af honom, att
Adolf gör stora framsteg.»
«Åh ja», inföll mamsellen, c<nägot för n&got, säger ordspråket.»
«Ja, det ax allt sannt», fortsatte patronessan, ahan har femtio
riksdaler i mänaden och i jul, strax efter examen, fick han en
silfver-rakask, en silfver-rakborste och en silfver-nagelborste som
dusör; men också kunde gossen sina saker så, att prosten
Him-melinder alldeles förundrade sig och påstod, att det var synd att
egna så stora anlag åt handeln; men det är också frukten af att
gossen går privat och icke slarfvar bort sin tid bland plumpa
kamrater.»
«Ja, det är visst en Guds lycka, att herrskapet har råd att
låta lilla Adolf få enskild undervisning», sade mamsellen; «men
oaktadt all försigtighet, så är han ändå ofta bland andra gossar,
ty det ligger i hans obetänksamma ålder.»
«Förstås, Skarpmesser, men det rättas nog med tiden.
Emed-lertid har Fänger aldrig tid, ty han trälar, stackars man, natt och
dag för att öka vår lilla förmögenhet, så mycket han kan — och
jag får göra hvad jag kan.»
«Det är mycket det, goda patronessa!» inföll mamsellen; —
«en moders kärlek kan allt.»
Patronessan log med tillfredsställelse åt mamsellens vackra
sentens.
«Jag har», sade hon, «dock haft otrolig möda att kunna med
uppmärksamhet folja gossens uppfostran, och valet af lärare var
ej det lättaste. Först läste han för en student, som till och med
hade med sig gossen vid akademien (jag förstår ej mig sjelf, att
jag kunde lemna bort honom), men den var häftig och oresonlig
mot den stackars gossen och till och med slog honom.
«Det var verkligen den enda gång Fänger satt sig emot min
vilja, då jag ville ha den karlen ur huset; ty min gode man, som
sjelf börjat med intet och gått i en storskola, anser stryk som
nödvändigt för en gosse; jag hade emedlertid föresatt mig att
genom kärlek leda det unga sinnet. Informatorn fick icke flytta —
nå ja, Skarpmesser vet, att han flyttade ändå; ty efter den dagen
hade han ingen lugn stund under vårt tak.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
