Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Det var en kuriös inledning; nå, vidare; jag har verkligen
svårt att finna hvad det har med h vart annat att göra.»
Berndt rodnade lindrigt. «Jag trodde», böljade han, «att jag
skulle kunna säga dig allt.»
«Det kan du också tiyggt», -sade Betty. — «Se så, Berndt,
tala öppet med din syster, det är ju så x ännu, fastän det sett
mulet ut med systerskapet nu på ett par år. Du har verkligen
hållit dig mädterligt på distans; vi hafva ej mera suttit som förr
tillsammans som två goda barn; du har varit kall mot mig, ofta
bitter mot min far; med ett ord, du har ej varit beskedlig, ooh
jag har’ofta tänkt: vi måste ej vara syskon.»
•Förlåt mig, Betty; jag har ansett mig pligtig att vara sådan j»
«Jaså, kall mot mig ooh otreflig; det måtte vara «n svensk
pligt, ty här hör det till pJsgtema att vara precist motsatsen.»
•Jollra inte, Bettyl Jag ansåg det vara min pligt. Nå väl»
jag är fattig, du är rik; jag heter Willner, och aå heter du; din
far .äIskar »itt fädernesland ooh sin slägt, och således —»
*Således hänger det der alldeles inte ihop, min kära bror
Berndt», skrattade Betty.
«Du förstår då ingenting. Man har, din far nemligen har
en afsigt; jag har ofta förstått det; han vill, för att tala rent ut,
ha oss till ett para»
Betty teg några ögonblick.
aHaa vill att vi bägge skola gemensamt genomvandra lifvet,
och detta blott derföre, att du har penningar, som han vill
transportera på slägten. Jag skulle vara en dålig menniska, om jag
ginge in på en sådan penningtransaktion; jag skulle varit ans*
sämre, om jag begagnat mig af din ungdom, af din oerfarenhet
för att vinna några usla penningar, som ej ega värde, emedan jag
ej sjelf förtjent dem.» Ynglingen talade med värma, och sanning
lågade i hans lifliga ögon.
dSäg, Betty, har jag gjort orättP»
Fliekan smålog liksom fordom och betraktade honom länge
stillatigande. »Du tror således, att det är pappas afsigt P Ja,
Berndt, jag tror det också; mig också har det förefallit
obehagligt, ée&na förutsättning, den har förefallit mig som ett tvång,
jag erkänner det. — Jag måste ändå slutligen tacka dig», tilläde
hon halft rörd, men dock ironiskt, «att du varit tråkig hela året.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
