- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Penningar och Arbete /
262

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tifl saken; ty visst folk se aldrig annat än de vilja se ock bry
sig ej om facta.

För öfrigt kade en epidemisk kunskap i medicinen spridt sig
Ektidigt med koleran; denna söndrade stadens innev&nare i tre
fractioner, af kvilka den ena trodde pft ett contagium, eller ett
slags konstigt frö, som slog rot i den, som fick det i sig; andra
iter på miasma eller en sorts luftart, eller, som notarien
Tassel-ström uttryckte sig, en «gasformig kropp som sväfvade i luften»;
ooh det tredje partiet trodde kvarken på frön eller luft, utan pft
den epidemiska konstitationen, som man ansåg troligast, emedan
man derom visste ännu mindre än om det andra. Ty det är klart,
att man allra starkast hänger sig vid det man ej har begrepp om.

Imedlertid brukade nästan hvarenda menniska flaggduk kring
magen och en af frun sydd svart trollpåse, hängande i en tråd
omkring halsen; och Öfverallt rökades, hos de mera slösande med
chlor, och hos de sparsammare med enris eller tjära och svafvel;
ty .det kunde vara detsamma, blott det luktade mycket illa och
besvärade andedrägten, emedan man visste, att luften genom ett
iådant orenande renades.

Menniskan är till sitt ursprung vild. Sammanboendet och de
gemensamma behofven hafva småningom lyftat henne upp till
kultur; men 8å snart detta gemensamma intresse af en eller annan
orsak upphäfves, om en allmän nöd sätter alla i samma ställning
och gör den inbördes hjelpen värdelös, då återfaller hon lätt i
naturtillståndet och handlar for sig sjelf, Bom en egoistisk,
känslo-lös varelse.

Detta var äfven fallet här, och de krafter, som förenade skulle
kunnat gagna ooh rädda, splittrade sig i samma ögonblick de som
bäst behöfdes, och allt det småaktiga grummel, alla de usla för*
domar, som legat på bottnen, rördes upp och visade sig nu i den
mest skärande gestalt.

Liksom en kristallklar källa, som springer upp i en vulkanisk
trakt, då jorden bäfvar, sprutar ett orent, grumligt vatten: så
springer all orenlighet fram ur menniskosjälen, då hon känner hur
allting svigtar.

Detta gjorde att de fattige, bland hvilka sjukdomen rasade,
visade hvarandra den mest afgjorda liknöjdhet; bandet mellan makar,
mellan föräldrar och barn och mellan vänner tycktes liksom brustet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/3/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free