Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vag ffir att låta stadens prat öfver, som det hette, förlofningeas
dat, staaAa. Gubben fördes således bakom ljuset, och Trygg fiok
uppbara hans hat; jag var för feg att säga allt.
Imedlertid gick snart den snabba tiden. Jag reste då och då
ut till Mina, men allt så förstulet, att ingen gissade afsigten med
mina resor; den ende, som jag förtrodde allt, var trädgårdsmäata*
ren Lind hos general Gyllenkloos. Jag hade en gång genom en
liten försträekning räddat honom ur förderfvet och skaffat honom
den tjenst han hade, jag hade äfven hjelpt hans hustrus fattiga
föräldrar, och derföre var det stackars folket så tacksamt och mina
enda vänner, när jag såg mig om efter stöd.
Ändtligen när jag en gång kom dit ut till Minas moster, var
rullgardinen nedfälld för flickans rum, och då jag trädde in i för*
stugan» hörde jag en späd barnröst. Det v^r således allt förbi,
och jag blef lättare om hjertat.
När jag kom in, låg Mina der blek som en marmorstod, hen*
nes gamla moster stod brednd och gret, odh hennes lika gamla
piga vid 8ängfötterna, snyftande högt.
*Hur är det?» frågade jag förskräckt.
«Det är förin, herr grosshandlare. Litet innan ni kom,
frågade hon efter er; ack, det har hon gjort tusen gånger i sin stora
nöd; men nu är hon stilla, nu söijer hon inte mefc, nu är hon
hos Gud och vinkar efter det lilla barnet, som förgäfves, skriker
efter mat.»
«Barnet, barnet!» var det enda jag kunde säga och tvmlade
bort. till bordet. Jag ref ett blad ur min anteckningsbok och skref
några ord till Lind, jag bad honom ooh hans hustru komma dit.
Linds hade nyss mistat ett spädt barn; der kunde den arma
varelsen fl hjelp och vård.
Hvad jag vidare gjorde vet jag ej; men andra morgonen, då
Linds kom dit, satt jag vid den dödas säng och höll likets
stelnade hand i min. Så hade jag suttit hela natten, sade man: jag
vet det ej.
Linds hustru tog barnet, det var en gosse, och snart
återvände de till sin bostad.
När jag kom hem, var jag slö, jag gick händelsevis in på
kontoret. Då kom Fänger fram med ett par förfallna vexlar ooh
sade: Skola de återsändas med protest, ty här finnas inga pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>