Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thorstensholm och skogvaktaren» boställe*
Tiden gick imedlertid, men man märkte en mer an vanlig oro
hos löjtnant Thorsten Stålsköld; han reste nästan dagligen till
staden, och då hi*n åter kom hem, så var hans uppsyn oroligare och
mera sorgbunden ån förut. Oftare än förr gick han in till
Stefanie, det tycktes liksom han haft behof af hennes sällskap, mera
än forut; hans artiga, jollrande väsende hade försvunnit, och han
samtalade nu med sin hustru om allvarsamma saker, han tycktes
hafva förändrat natur.
Stefanie betraktade honom glad och med förundran; ännu
aldrig hade hennes Thorsten förefallit henne mera älskvärd än nu,
och ännu aldrig hade han så förtroligt, så helt ooh hållet utan
lånadt sken, visaj sig för henne.
Så sutto de,, en sommarafton, året efter Thomas Willners död
i Ostindien, i ett kinesiskt lusthus vid den gepom parken
slingrande kanalen» Den lille Fritz, deras yngsta barn, sprang
omkring bland blommorna, och de begge makarne sutto tysta och
betraktade den .sköna utsigten.
Stefanie bröt först tystnaden och fattade Thorstens hand: «Jag
tackar dig, Thorsten», yttrade hon, «nu på en månad har du älskat
mig, som en man bör älska sin hustru, som lofvat att dela lust
och nöd med hbnoiq; tack derför, Thorsten; ackl du kan inte tro
hvad du glädt mig.»
«Jag?» frågade Thorsten och kastade en hastig, liksom
frågande blick på sin ännu sköna hustru; — «du håller således mera
af mig; ja, Stefanie, så är det också med mig.»
«Gud vare, lof! Gud vare lof!» sade Stefanie och kastade sin
arm om mannens hals. «Gud vare lof! du anser mig ej längre
för ett barn; tack, älskade, min egen man, min egen Thorsten.
Ack ja* Thorsten, förstår du nu, äktenskapet är, ej blott en lek,
qvinnan ej blott en leksak, hon älskar i lust och nöd.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
