Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thorsten betraktade sih hustru med glada blickar; så skön
hade han ännu aldrig sett hénne.
oGad välsigne dig, Stefanie», hviskade ban och kysste henne;
«men», tilläde han, «det var ändå bra barnsligt att .springa så.»
«Ja preeist så, min allvarsamme herr man», skrattade.Btefanie*
«Om vi äro glada, så gör det, som jag tycker, ingenting till sa*
ken, att Ti äro ett par glada barn; då man ar glad, är man
hvarken kung eller grefve eller professor eUer något annat verlcfcligt,
man ar helt simpelt ett barn, skillnaden blott är leksaken: den
ena leker med en krona, en eröfring, ett odödligt namn, den an*
dre med en kraehan ooh den tredje med ett problem; nå väl,
barnet lekar med en boll eller en snurra, är dess glädje samss
för det?»
Den slingrande gångstigen, på hvilken de hittills gått, ledde
dem nu fram till en ö£>pen plats i skogen, och skogvaktarebostäl»
let sågs der, en liten rödmålad -stuga utmed en kal klappa och
omgifven af några sparade björkar och furar oeh med en
plantskola af frukttraii, hemtade från herrgården.
Rundt omkring atugan var en trädgård, liten, men •smakfullt
och väl ordnad, och på gräsvallen, utanför stängslet, lågo några
väfvar på bleket och lyste ljusröda i den nedgående solens’.sken,
som glindrade lik glödgadt guld mot fönsterrutorna.
Skuggorna böljade redan utbreda sig, ty solen låg vid
horisonten; den lilla stugans invånare hade lemnat sitt utarbete och
hade dragit sig tillbaka i stugan, från hvilken man hörde de dämt
pade tonerna af en violin, som tillika med en ren ooh klangfull
karl8tämma acoompagnerade en mjuk ooh ledig qvinnoroett
•Tyst, Thorsten, tyst» Fritz. Hör du, Thorsten, huru Hedda
sjunger derinne, accompagnerad af en fiol och den djupa .båsen af
en karlröst Det är . de fattiga som spela, och sjunga tillsammans
och äro så glada, ty dagsarbetet är slut. — Vet du», återtog Ste*
fanie, sedan hon några ögonblick lyssnat, «så der lära de sjunga
ofta; man talar på hela gården om den ’vaokra sången i Thors*
sons torp; ty båda hafva röst och begge äro roade af musik; nej
hör, det är ju en vaoker duett, skada blott att lilla Anna
instämmer emellanåt.»
De vandrande nalkades. imedlertid stugan och inträdde , så
oför-modadt, att sången tvärtystnade och Thorsson lade bort sin fid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
