Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett köp.
Solen sken.klar; meta inne i rummet till patronéasån Fänger
kom den blott bruten ooh matt genom de dubbla gardinerna och
jakuiåiema.
Den fordom så stolta frun hade förändrat sig mycket, blott
fyra år efter sin mans död; den prydliga, ofta förut pråliga
enko-drägten var utbytt mot en djup sorgdrägt, det friska, af högmod
strålande ansigtet yar dystert ooh nedslaget, blicken grumlig och
pannan fårad.
Hon bodde nu i en si dobyggnad med fönsterna inåt gården;
ty sonen hade intagit hela våningen och hon hade ej haft styrka
att sätta sig emot hans inkräktriing. Hon hade anlagt sorgdrägt
och instängt sig for nästan alla.
Ingen, som hon trodde eller för hvilken hon hade förtroende,
omgaf henne, utan i stället en näsvis kammarpiga, som hennes
Adolf gifvit henne. Hon hade ej vågat att neka det; ty då
gäckades han med hennes harm och hånlog åt hennes tårar.
Mamsell Skarpmesser vågade ej visa sig i huset och ville det
icke heller; ty hon hade annat att tänka på, sedan hon böljat
hålla spisning och rum för resande.
Patronessan var således så ensam, som den blir, hvilken aldrig
trodde sig behöfva vänskap, utan endast lydnad; hon hade väl sökt
att få kärlek, men blott af en, sin son, och denne svek henne.
Adolf Fänger lefde deremot på stor fot med sina
ungkarls-bekanta, och nästan hvaije afton glindrade der ljus i hela
våningen för hans spelsällskaper och hans talrika vänner; och oaktadt
de dubbla gardinerna, trängde ljusskenet in i modrens ensamma
rum och störde hennes stilla betraktelser.
I det ögonblick vi nu trädde in, satt hon ensam, som
vanligt, i sitt dunkla rum och läste i en uppslagen bibel; när hjertat
blef för fullt, slog hon alltid upp den heliga boken, och läste o&
läste, liksom för att vagga sina tankar till sömn, och ville det ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
