Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Ja, patronessa, jag har alltid h&llit af honom, stackars Adolf
— nu har han ej makt med sina tankar, men en gång* kommer,
då det klarnar, d& det ljusnar for hans forstånd och han vet allt;
då skall han hålla af mig igen, der oppe hos Gud.»
«Tack, goda englaqvinna, tack!» sade patronessan och slöt sin
ovftn i sina armar, otack! — Men», började hon, «hvad sade
låka-ren, gaf han något hoppP du talade länge med honom, jag hade
ej reda nog att höra honom. Hvad sade hanP»
«Jo, han frågade mycket efter de föregående orsakerne till
Adolfs förtviflan, jag omtalade för läkaren det samtal Adolf haft
med mig samma eftermiddag. Läkaren funderade länge, men
slutligen sade han: opiiruset kan visserligen väcka opp galenskap,
men jag hoppas dock att denna kan hjelpas. Han frågade mig
vidare, om jag förut märkt någon rubbning i förståndet. Jag
omtalade då, att jag redan för ett par år sedan funnit honom
annorlunda än förr ocb, sista gången, på vägen till förtviflan; jag
till-skref detta affärerna, men nämnde också, att det kunde vara ånger
öfver er förbannelse och min olycka.»
«Tyst, barn!» bad patronessan, onämn ej den olycksaliga
saken. Hvad sade han vidare?»
«Han förmodade, att förståndet småningom skulle återvända,
om affärerna blef ve reglerade och ni, fru patronessa, åter förlät
honom; det skulle bidraga kraftigt till hans botning.»
»Affärerna?» upprepade patronessan, «räcker min förmögenhet
till det? Men, jag får inte tänka så, det är syndigt att räkna med
sitt enda barn; nej, det må kosta hvad det vill, vi skola försöka,
om det verkar.»
Patronessan kände några af Adolfs fordringsegare och öfver*
tog skulderna mot utbyte af reverser.
«Se här», sade hon en dag, «visa honom dessa reverser och
märk om han blir lugnare, om det verkar.»
Hedda tog de lemnade papperen med sig och gick in till
Adolf, som satt stilla i sitt rum.
«Se här, Adolf», yttrade hon åt den vansinnige, »edra skulder
äro betalda.» Hon framräckte papperen.
»Mina skulder? — jaså, nu mins jag, jo riktigt, qvitterade,
jaså, — det var väl, mycket väl, Hedda; hvem har betalt demP»
»Det har er mor.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
