Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fanns nära nog icke ett enda helt fönster, de voro blyade eller
kittade tillsamman; «ty inte borde patronessan vidkännas nägon
kostnad for hans skull», hette det; men under tiden blef herr
Schjelmin allt mera förmögen, Gud vet huru, fastän hans
räkenskaper voro sm&aktiga ända till odräglighet. Han skaffade sig det
oaktadt ingen beqvämlighet, möblerna i hans rum voro i högsta
grad tarfliga, knappt en stol höll att sitta p&, och spegeln i
förmaket var spräckt.
«Ni bör skaffa er ett bättre amöblemang, kära Schjelmin»,
hade patronessan ofta yttrat under sina stolthetsdagar, men då
bugade sig alltid den trogne tjenaren och sade:
«Min nådiga patronessa, jag är nöjd, blott jag kan tjena
patronessan; min egen beqvämlighet kommer aldrig i fråga.»
Följden af detta handlingssätt blef den, att patronessan, nästa
gång mamsell Skarpmesser kom ut till Thorstensholm, sade:
aSchjel-min är den trognaste tjenare jag kan få, han nekar sig allt, blott
af tillgifvenhet för mig», hvartill mamsellen svarade:
«Ja, min Gud, det kan ej vara annorlunda med en så ädel
husbondfru.»
När nu Thorstensholm skulle säljas, ville naturligtvis icke
inspektoren sjelf synas, utan hans bror sjökaptenen erbjöd sig att
köpa godset. Patronessan ryggade tillbaka för det låga anbudet,
hon höll på, oaktadt inspektörens försäkringar om att
landtegen-domar sjunkit i pris, att ändra sig; men åter hörde hon sin Adolf
ropa:
«Hvarje skärf skall vara betald, förr kommer jag ej in i Guds
salighet», och hon gick in på handeln, fastän hon ryste för att
hon på en gång skulle bli fattig.
Det var en hård strid mellan moderskärleken och
njutnings-begäret och fåfängan; moderskärleken eller snarare ångren segrade;
hon sålde Thorstensholm för det erbjudna priset och endast
undantog skogvaktaretorpet för sin och Heddas lifstid.
Några månader derefter stodo ett par torpare vid en dikesren
och gärdslade, en sotig pojke med linhvitt, af solen blekt hår, låg
på magen bredvid en flammande brasa, i hvilken han uppmjukade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
