Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fordra uppmärksamhet, och började sitt tal, ex tempore, sålunda:
crMine herrar! mine gunstige herrar! denna dag är en for alla kär
högtidsstund, minnet af bragden, hm (talaren höll på att komma
af sig, emedan han nu råkat in på det vanliga talet den 28:de),
hm, att brr, brrerr hm, hm, af den förtjenster den sanna
förtjen-aten, den medborgerliga eklöfskransen, ja, fortjensten som ligger
till en bergfast grund för våra, nej, för denna festliga
måltids-frukost, hm, nog tydligt uttala våra varma välönskningar for hm,
hm, dagens lager, nej, låtom oss säga, blott säga krönte hjelte,
hm, krönte, säger jag, emedan medborgarekronan är flätad i hans
lockar, jag menar yår nye rådman, vännen Tasselström, som nu i
dag tillträdt sin befattning som litterat rådman i denna stads
väl-lofliga magistrat, hvars förtjenster äro öfver mitt beröm både som
make, far och medborgare; hm, ingen torde förundra sig öfver att
jag, hans forman och vän, proponerar en skål for hans, hm, välr
gång så 1 råd som dåd, så i fred som örlog, hm, det vill säga
inom rådstugurätten och hemma ho^ sin älskvärda, hm, fru maka.
Herr rådman Tasselströms skål.» Nu var talet ändtligen slut,
och den långa torkan gjorde att skålen dracks med stor
belåtenhet; hvarefter Tasselström, i »några få men hjertliga ord», tolkade
sin tacksamhet for sällskapet, som hade haft den godheten att äta
hans tinga ostron.
Damerna hade redan böljat samla sig i förmaket, och
herrarne fingo således ett godt tillfälle att tacka fru Tasselström för
maten, hvarvid hon för hvar och en berättade, att Tasselström var
trångbodd och derföre ställt till sin «lilla» bjudning hos mamsell
Skarpmesser, som hade en stor sal till sin disposition. Sens
moralen blef således, att, om man bjuder på ostron, är vännernas tal
så stort, att de ej rymmas hemma.
Nu böljades snart samtal om åtskilligt, och huru det svängde
sig omkring, blef man äfven animerad att tala om patronessan
Fänger.
«Nå, det har väl herrskapet hört, att fru Fänger nu bor i ett
torp der ute, och har sin galne son att sköta; det är både
ömkligt och löjligt.»
Prosten Himmelinder smålog och drog munnen på sned.
«Jag väntade», sade han slugt, «att det. skulle gå så der
dit-&t; jag väntade att det skulle gå olyckligt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
