Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sköt med kartescher ned dem till pankaka, ha ha ha, det var
riktigt roligt att se huru de arme djeflarne l&go der ooh sprattlade
— delikata ostron, ah, det kan något vara att få sådana ostron;
vår goda mamsell Skarpmesser har en verklig förtjenst i att skaffa
goda varor. Jag mins», fortfor talaren i sin krigsberättelse, «huru
jag i slaget vid Leipzig stod bredvid en kamrat; hm, jag var den
tiden bara fanjunkare, ty jag har gått genom graderna, mina
herrar, stod bredvid en kamrat som hette, låt se hvad han hette, det
var en satans hygglig gosse, då en kula kom och tog af honom
midtpå; då gaf han mig sin klocka, jag har henne ännu som en
souvenir — jaså, bror Melon nyttjar olja och ättika, man skall
inte skämma bort smaken med någon tillblandning, nej, hela, sköna,
i sin naturliga sås, det är det delikata; det är, på min heder,
verkliga blåleror, jaha, de bli bäst på blålera, berättade mig en
båtkarl, då jag i fjol reste till Marstrand och for från Tjufkil, ett
satans fult ställe bredvid skifferberget, der det ligger.»
Vinerna flödade: den nye rådmannen proponerade skålar,
hvartill han nedskrifvit ordena på ett papper, som han vek undan allt
som han läste, hvarför också det hände sig att han i sin hjertans
ovana att hålla muntliga föredrag kom att vika rasande, så att en
kompliment för visad mandom och gammalt svenskt mod riktades
åt assessor M$lon, i stället för åt öfverstelöjtnanten, åt hvilken
den ursprungligen var ämnad.
Klockan led mot fyra, och ännu fortforo skålarne, som i
allmänhet voro till sitt innehåll temligen mycket utdragna på
bredden, då assessor Melon fann att värden sjelf så der någorlunda
undanstökat artigheterna, sedan han druckit stadens ärade
borger-skaps skål och berömt det för enighet, idoghet och all sköns dygd,
fastän sjelfva hans eget rådmansval gått, som man säger, på
skruf-var och uppväckt stor rörelse och många öfverläggningar, både
hos herr Törsten och på Kråkhvilan, samt till och med förorsakat
slagsmål och flera andra upproriska tilltag midt i enighetens och
dygdens falang.
Värden hade nu inte mer på papperet, och det blef således
borgmästaren assessor Melons tur att tala. Han knackade på sitt
glas, och sorlet afstannade. Den värde talaren, med servietten om
halsen, och glänsande af steksås omkring de vältaliga läpparne,
reste sig från stolen, knackade ännu en gång på sitt glas, för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
