- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Penningar och Arbete /
453

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är dom han heller, for si, han har lärt sig hos gamle Tryggen,
och det är en hel karl att stå for en skola.»

«Åh ja», tilläde en tredje, «inte är Märtha just dom, hon
heller; hon är allt snäll, både i ett och annat.»

•Åh ja, det kan väl vara, men så är det inte hela verlden,
att ha läst i bok och lärt sig spinna med två trådar, eller att

kunna räkna nt ett drällsmönster.»

«Ja, det skall du säga», inföll den förra, «du, som inte vet en
smula af alltihop.»

•Nej, se hur han hviskar», skrattade en; dilla flicka! vill du
ha migP Ja, visst vill hon, det förstås, kanske hon skall heta
hennes nåd — ha ha ha, han är ju adelsman, fast han gjort sig
gemen.»

•Åh nej, var säker det gör hon inte; ty Märtha är lika så
stor i hättan, på sitt vis, som någon förnäm fröken; det må du
tro, att inte lånar hon någon heder från sin man; de skola dela
jtimnt, det är säkert.»

•Nej se, nu stiger hon opp och kommer hit, hon såg nog
att vi bligade på henne, och se han, nu lommar han af till de
andre pojkame. Det är ändå en rask pojke, den der Calle.»

Ungefar så der talade man om unga Stålsköld, som på sin

morbrors gård blifvit till själ och hjerta bonde, men en bonde med
knnskaper och forskningslust. Man anser vanligen råheten vara en
afgjord följeslagare till åkerbruket, liksom man ej kunde vara
upplyst och det oaktadt sjelf plöja sin jord.

Carl Stålsköld hade också icke genom sina
landtmannagöro-mål försummat sin bildning; sannt är, att han kanske ej, i sin
lediga drägt och med sina enkla seder, skulle passat i en salong,
lika litet som en rank björk från ängen passar bland krukväxterna
i ett blomsterrum; men det oaktadt stod han högre i kunskap än
mången, hade en praktisk allsidighet, som aldrig lemnade honom
i förlägenhet, och detta ljusa, klara, genomträngande bondförstånd,
som icke så sällan kommer oss att stå skamflata inför vårt lands
allmoge.

Hans idéer voro långt ifrån borttrasslade af minnesbråk eller
auktoritetsafguderi; han hade från barndomen fått lära sig att se
den praktiska vigten af hvaije sak, han vände allt sitt vetande till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/3/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free