Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nytta for sig eller andra och skrinläde intet, hvarken för att mogna
eller mögla.
Det var ej utan, att flickoma9 observation hade sin riktighet:
han tyckte om Märtha från byn, och samtalet hade rört sig
omkring möjligheten att snart kunna få något att lefva af ooh gifta
sig; ty Berndt Willner hade en gång för alla bestämt, att han ej
hjelpte någon, som ej förstod eller ville hjelpa sig sjelf — och
Berndt Willners ord gällde som kungsord.
Det var således egentligen ett förtroligt samtal om
möjligheten af att få ett utbrytningshemman i Stillinge, som utgjorde de
Öfriges skäl till nyfikenhet och prat.
Märtha satte si£ nu åter bland de andra flickorna och var,
oaktadt dera9 hviskningar och halfqvädpa visor, den gladaste af
dem alla.
Ändtligen kom den stunden, då majtrådet skulle resas, och
detta skedde under sång, som klingade vida kring nejden; snart
satt den gyllne flaggan högt i luften, och vinden böljade spela i
vindlekorna, perlraderne och blomstergirlanderne att gunga i den
ljumma sommarluften. Det dröjde ej länge, förr än gammal och
ung församlat sig kring majstången, alla dem vi känna förot, utom
Hedda, hvilken på Thorstensholms. skogvaktaréboetälle vårdade den
olycklige Adolf Fänger, såsom förut.
Berndt Willner och Betty kommo ner till folket med sina
barn, en hel skara, af hvilka några ämnade sig in i landtbruk och
näringar, men den äldste sonen vid denna tid var välbeställd
gymnasist, emedan han ifrån barndomen visat en uteslutande håg för
läsning. Berndt Willners uppfostringsmetod var ganska enkel, han
förutbestämde nemligen icke sina barns framtidsbana, utan lät dem
sjelf leta upp den bland de föremål som erbjödös dem.
Gubben Trygg i sin skola hade samma åsigt. Han lät barnen
försöka sina krafter i mycket, han framställde allt, äfven det vi
vanligen anse för lappri, som ett föremål för uppmärksamheten,
han 9ökte att göra allting klart och lättfattligt, han visade
Öfverallt på dessa genvägar, på hvilka det praktiska förståndet går rakt
mot målet, under det att theorierna leta sig på gångstigar, som i
tusen bugter slingra sig fram, och på hvilka mängden vanligen
tröttnar, förr &n den hinner slutet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
