Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sädespriserna och utsigterna för året en stor andel af samtalet,
och bröt baronen in på gebitet om dagens «on dit» i politiken,
så satt pastorn der som en blott åhörare, endast då och då
interfolierande med en och annan reflexion.
Baronen och pastorn lefde ej i samma sfer, men värderade
hvarandra likväl så som tvenne goda menniskor alltid värdera
hvarandra. Det finnes stora afstånd mellan menniskor i bildning,
i åsigter, i sätt att vara och sätt att handla; men deras andliga
krafter kunna dock röra sig inom samma rymd, och så
sammanträffa alltid tvenne goda liksom tvenne dåliga menniskor inom
samma känslosfer, de förstå hvarandra, huru än deras yttre menni»
ska skiljer sig, de hafva klaven till hjertats alfabet och kunna läsa
tillsammans, om äfven de öfversätta sina tankar olika; de äro som
två främlingar, hvilka gemensamt förstå ett språk, fastän de i
hvardagslag tala hvar och en sitt tungomål.
II.
En Mecenat.
Den nya tiden har andra föremål för sina sympatier än den
gamla, och den har således skrifvit och talat mycket mot adeln.
Det är en sanning, att detta stånd förlorat största delen af sin
betydelse och till hög grad äfven sitt historiska och traditionella
värde; ty få äro de slägter, som knnna räkna sina anor långt
tillbaka, och en ryktbarhet från gårdagen är lika ryktbar utan adlig
sköld som med. Men det är ännu en oafgjord fråga om
adels-aristokratien var så tryckande som penningearistokratien, om den
som yfves öfver förfadrens bedrifter var så odräglig som den, som
yfves öfver förfadrens rikedomar. Hos den förra låg eller
åtminstone borde ligga en moraliskt ädel grund, ett högmod, grundadt
på ädla gerningar och bedrifter; hos den senare ligger ingen
sådan, ty penningen och dess förvärf sker sällan genom uppoffringar,
utan alltid tvertom, och endast i uppoffring, för ett ädelt
ändamål, ligger det stora, det sannt adliga. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
