Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En slädfärd - II Den gamlas tanke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
«Inte sannt», återtog’ flickan och fattade hans hand, «inte
sannt, nu känna vi hvarandra som först P»
«Ja», sade ynglingen, «vi känna hvarandra; låtom oss fara,
min fröken», tilläde {ian med mera lugn, «grefvinnan blir orolig.»
De unga foro och vexlade ej ett enda ord under hela vägen;
ty de kände ju hvarandra, de hade å ömse sidor sett ner i
hvarandras hjerta och funnit — hvadP — med ett ord: de behöfde
ej tala.
Grefvinnan, underrättad om den fattiga modren och barnet,
skickade genast en person dit for att vårda dem begge; men begge
afled o efter några dagars kamp, och gossen, som var tio år, togs till
Liljevik. Kojan, den romantiskt belägna kojan, stod tom. och öde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
