Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Verkstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lika anmr och lika utvägar till försörjning. En hvar, som kan
och vill arbeta, bör af staten ha rättigheten att begagna sin
förmåga, ha skydd och ej bindas eller lössläppas af den enskildes
nyck eller efter hans behof. Staten best&r ej af korporationer och
skrån, som sluta sig tillsammans, utan den består af individer,
som förenat sig till inbördes hjelp och till gemensamt försvar mot
yttre fiender.
Staten måste således erkänna sina lemmars sjelfständighet
såsom sådana, liksom hvarje lem af den menskliga kroppen, fastän
förenad med alla de öfriga till ett helt, dock eger sin egen fria
rörelseförmåga.
Man vore sjuk, om man ej skulle kunna röra lillfingret utan
på samma gång som hela afmen, och man skulle, oaktadt det
fullkomliga i sjelfva struoturen, vara en krympling; men så är det
dock med staten, som ordnat individerna under vissa skrån, hvaraf
hela deras lifsverksamhet beror, ooh gör individerna afhängiga och
viljelösa. Den trollformel* hvarigenom alla dessa missförhållanden
löses, heter «näringsfrihet» — det är ett styggt ord, emedan det
talar för sig sjelft.
«Jaså», yttrade Watz, «nu var du ferm i benen; kom hit,"
gfc-sällskap 1 skål för alla vackra flickor 1 — cmock ein mal!» — två
supar å rad, å rad, å rad, då komma vi inte buller åstad. Åh,
se här är en sladd qvar; hör hit, pojkar, ni kan få er en sup också;
se här, Per Adolf!»
«Nej tack, herr Watz, jag super inte», Bvarade gossen och
bugade sig.
«Hva’ f-n är du för en? super du inte? åh, dra du till, pojke
— det är inte alltid du får det för intet, se så!»
1 «Nej, herr Watz», återtog Per Adolf, «jag blir så yr, bara
jag luktar på brännvin.»
«Yr ? Ja visst blir du det: hvad Bkall man annat bli af
brännvin? Nå, så pruta inte emot; häll på bara!» Nu tog herr Watz
gossen i nacken och hällde i honom en sup brännvin. «Nå,
förbanna mig», skrattade gesällen, «blir han icke röd i synen som en
kräfta; se så, drick nu en sladd dricka ofvanpå, så går det väl
ner; nå, hur smakade det?»
«Det svi— svider som eld», hviskade den halfqväfde Per Adolf
till svar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
