- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Får gå! ; Ett namn : Genremålning /
183

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjernehof - Vis-Jon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vant sig vid att vänta på något eller någon, och han fick åka i
baronens egen vagn derföre, att det ej låg något förnedrande uti
att nedlåta sig äuda derhän. Baronen var en af dessa, som var
aldrastoltast, då han fruktade en medtäQare, ooh nedlåtande mot
den, som var under honom; men mot folket, massan, var han stolt
derföre, att han ånsåg detta folk, denna massa, som en medtäflare
med sitt eget stånd; individerna voro alla under adelsmannen, men.
folket ville täfla med adeln om makten. Det var således å
stån-dets vägnar han så tyst, stolt och sluten höll sig isolerad äfven
då han gick genom den hvimlande mängden på kyrkogården.

*


Vis-Jon.



Den allmänna bildningen stiger, man tror så åtminstone; man
tror, att massan af folket deltager i denna utbildning, under det
att de mellanlänkar, genom hvilka upplysningen spriddes nedåt»
hafva försvunnit. Denna omständighet, så liten den än synes, gör
likväl jättesteget långt mindre än man vill förmoda, förorsakar,
med ett ord, att den gemensamma folkbildningen ej har påskyndat
sin fordna långsamma gång, huru stora än de förändringar varit,
som i sednare tider framträdt för den förvånade verldens ögon.

Vår tid saknar kolportörer af dessa småhäften, som
afsigts-löst, men dock verksamt, kringströddes i folkets kojor: blott en
ooh annan visgubbe qvarlefver ännu och drifver sitt otacksamma
näringsfång.

Tidningarna hafva intagit den fordna folklitteraturens rum;
det är ej mer en litteratur för begrundande endast eller för nöje,
utan en litteratur, som väcker passioner utan att säga, huru de
kunna stillas. Yi ha åter fått oss en tid lik den, då 8cholastikerne
upprprde verlden med sina frågor, en tid full af frågor utan svar
och af anspråk utan rättigheter. Scholastikerne utgjorde
öfvergången mellan medeltid och nutid, och de politiska lärde bilda
btyggan för en öfvergång till framtiden.

Det finnes många, som önska det gamla tillbaka; jag gör det
icke, ty jag tror, att det gamla åter lefver upp, det nemligen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/5/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free