Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vis-Jon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som var något godt, något lefvande ock fruktbärande; detta dör
icke under den rensningsprocess, som fortgår under våra ögon; ty
då det gamla trädet skakas och dess torkade grenar och qvisiar
brista och falla ner, böra vi icke tro, att de friska följa med dem;
just deras friskhet gör, att de ej kuuna afbrytas, fastän de sitta
intrasslade ibland de brutna och förtorkade.
Imedlertid skulle det vara önskvärdt att ega ett medel, så
ofelbart som de fordna visgubbarna, till spridning af folkläsning;
ty våra folkskrifter äro, i hänseende till sin publik, endast vanliga
romaner och läsas aldrig af det egentliga folket, som deremot får
så kallad religiös läsning, d. v. s. de eländigaste lä9areskrifter, i
sina händer; och det finnes ingen kontroll derpå, att dessa skrifter
innehålla kristendom eller förnuft.
Folkbildningen inskränker sig således nästan endast till ett
bemödande att väcka religiös fanatism, hvilken när som helst kan
bli en politisk, och under det att man i förra fallet önskar
fanatism för att bringa folket i bojor, är man i det andra blind nog
att tro, att den är nödig for dess frigörelse. Fanatismen har dock
aldrig tjenat troget mer än en herre, och detta är mörkrets.
Det var en annan tid, d$ fattiga gubbar ströfvade omkring
landet med sina sagor och äfventyr, sina visor och träsnittsgra-
vyrer. Öfverallt var en sådan gubbe hemma, Öfverallt var han
välkommen, och det låg i hans intresse att locka till sig afnämare;
men man förstod ej att begagna dem rätt: det lilla bibliothek de
medförde innehöll icke en gång poetiska sagor; nu, då man skulle
förstå att begagna dem, finnas de ej mera.
£n sådan qvarlefva var den gamle Vis-Jon, *om fordom varit
betjent hos baron Gerhard Lichton, äldre bror till gamle baron
på Stjernehof.
Jon hade lyckligen sluppit från alla sina förhör i Stockholm
och gifvit sig åter ut i tjenst. Efter några år fick han höra, att
hans baron aflidit i Schweitz, — han söijde på sitt vis och kallade
sin fordne husbonde för salig baron efter den dagen. Föröfrigt
var Jon, liksom betjenter i allmänhet, ej fallen for arbete; han
hade från ungdomsåren fått en viss vana att lefva utan möda ock
åtog sig tusende mödor och försakelser, mycket svårare än verkligt
arbete, blott derför att det ej hette arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
