Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
igen; men Emma sitter der som en stel bild; allt går som om
man drog det med en tråd, och innan jag vet ordet af, *så talar
hon om litteraturen och vrider ihop en hop grannt nixprat om
Schiller och Goethe oeh Jean Paul, Victor Hugo, Eugeae Sue,
Dumas och Gud vet allt hvad det der romantiska
Niirnberger-kramet heter. Om hon ändå läst något riktigt, visste något, kände
något in i själen, det vore en annan sak, *men att läsa och inte
forstå, är att plöja och inte så», sägef ordspråket; -och d& vore
det bättre, att hon aldrig hade läst, utan helt enkelt vore en god
oskuldsfull flicka sådan som Göthilda.»
aJa, deri har du rätt», anmärkte majorskan; «det är icke bra,
när flickor läsa; de ha så mycket annat att lära.»
ffLäsa — jaså — nej, min gumma», återtog majoren, «det
skadar visst icke ooh hindrar visst icke en flicka att bli en god
husmoder; ty fastän du är en bra hustru och jag håller af dig, så
skulle det just inte skadat, om du fått läsa litet i din ungdom;
om du till exempel vetat, att Moskau ligger i Ryssland ooh inte i
Spanien, eller vetat orsaken, hvarför solen går upp öster, eller
hvem Henrik den åttonde, den krönte Blåskägg i England, var, så
hade du ganska ’säkert väft lika vacker dräll som nu och syltat
gurkor lika bra. Nej, min gumma, ser du, Clementine har läst»
väl ej mycket, men det hon läst, bar hon gjort till sin egendom,
det har genomträngt hela hennes själ, hon lefver i sitt ämne —
sådan läsning gagnar och ger oss icke heller detta odrägliga
sjelf-förtroende, som den der andra månglärda papegojelärdomen alltid
gifver. Begriper man blott något någorlunda, så begriper man
också, huru litet det är, som man vet, då deremot, när man jemt
och rätt begriper intet, man tror sig veta allt; detta är Emmas
fel och dermed slut om den saken. — Nu är Winter en hederlig,
rättfram menniska med kunskaper, så öfvervägande, att Emma
aldrig ens kan deltaga i hans tankeöfningar; nu kommer hon med
kela bildningens anspråk och vill blanda sina artificiella
papper»-blommor tillsammans med hans lefvande kunskap, precist som om
du toge den der blomrankan af din gamla hatt och ville pryda
upp en lefvande rosenbuske dermed. Hvad gör detP Jo, både
Winter och hon blifva olyckliga; han finner ej natur hos henne,
hon ej nog konst hos honom* med ett ord, de passa ej for hvar*
andra.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
